Annons
X
Annons
X

Den svenska filmhöstens nattsvarta hjärta

Inspirerad av polskt drama och med en äppelkindad popstjärna i huvudrollen – bioaktuella "Efterskalv" är en otypisk svensk film på fler än ett sätt. Och trots att den porträtterar en mördare vägrar den att komma med pekpinnar.

(uppdaterad)
Ulrik Munther som John, som försöker återanpassa sig i samhället efter ett avtjänat fängelsestraff.
Ulrik Munther som John, som försöker återanpassa sig i samhället efter ett avtjänat fängelsestraff. Foto: TRIART

”Det kommer bli bra”. Sällan har tröst låtit mer som sin motsats än i inledningen på ”Efterskalv”. Om filmhösten 2015, inramad av våldtäktsdramat ”Flocken” och hemlösheten i ”Tjuvheder”, är den mörkaste svenska i mannaminne – då är Magnus von Horns långfilmsdebut dess nattsvarta hjärta.

Allt börjar på en anstalt. 20-årige John ska åka hem efter avtjänat straff för mordet på sin flickvän. Det är skötaren som kommer med den tröstande försäkran när han kramar om John, sedan kör pappan honom under tystnad till familjens gård i ett litet västsvenskt samhälle. Till en början är bygden lika nollställd som Johns ansikte. Men snart ser vi hur lite som kan ”bli bra”.

– Jag ville sätta mig bredvid en mördare och vara med honom ett tag – gå in i något som jag inte kunde förstå, berättar Magnus von Horn när jag når honom på telefon från Warszawa.

Annons
X

Den 31-årige regissören började skriva manuset efter examen från filmskolan i polska Łódź för ett par år sedan. Han tyckte att det var märkligt att ingen berättar vad som händer efter ungdomsbrott. Folk kommer ju ut igen.

– Det är lätt att trycka bort det hemska, att kalla människor onda. Jag tror att det är en försvarsmekanism som vi använder för att det här är närmare oss än vi vill se.

Försvarsmekanismerna kickar in när John börjar på sin gamla gymnasieskola. Det intressanta, och i svensk film ovanliga, är att inga pekpinnar, moraliska domar eller sympatier läggs på någon karaktär.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Det var viktigt att huvudpersonen inte blev ett offer med konstlad sympati. Det ska vara kyligt objektivt. Och jag kan förstå de andra karaktärerna. Om en tonåring mördar så föds skuld i hela samhället som bearbetas på olika vis, med våld eller depressioner. John är stenen i skon, säger Magnus von Horn.

    ”Efterskalv” är en magnifik film – den bästa svenskspråkiga debuten sedan ”Äta, sova dö”. Den suger in och leder mig vid handen tills det inte går längre. Det är inte alltid behagligt. Varje gång jag vill ha en utväg är det en återvändsgränd; alla personer går både att förstå och döma. Orsaken är ett psykologiskt trovärdigt manus och en genomtänkt form, där mycket sker utanför bild. Lukasz Zals strama foto bryter av mot de undersköna bilder den polske fotografen hyllades för i Oscarbelönade ”Ida”. Det skulle, som von Horn säger, ”se ut som en spottloska ibland”.

    Regissören har bott i Warszawa i tio år, bildat familj och undervisar nu på sitt alma mater. ”Efterskalv” är en svensk-polsk produktion – filmen sopade nyligen rent på landets motsvarighet till Guldbaggegalan – och doftar polskt psykologiskt drama. Istället för att skildra landsbygd som kuliss, vilket är vanligt i svensk film, knyts Johns familj genom arbete till marken de bor på. Lika ovanligt i ett Sverige som präglas av debatter om kvinnlig filmrepresentation är att Johns familj är en mansklan: lillebror, pappa och vresig farfar. Blicken söker en frånvarande mamma.

    Inspelning pågår. Magnus von Horn, till vänster, instruerar Ulrik Munther. Den svenska popstjärnan tvekade inte när han erbjöds rollen i det krävande dramat. Foto: TRIART

    – Det var en manusdoktor som sa det: många män på samma gång betyder trubbel. Det stämmer ju, påpekar Magnus von Horn och nämner soldater och gängfilm.

    Det är inte bara den ohälsosamma relationen till kvinnor som är kuslig, utan även långa tagningar som skapar distans och känns i magen. En våldsscen syns inifrån en bil. Referenserna till Michael Haneke och Ruben Östlund är självklara. Men jag tänker också på den i Sverige rätt okände fransmannen Bruno Dumont…

    – Ja! En jätteinspiration! Vad säger man? ”Copy with shame, steal with pride”, säger Magnus von Horn som skrivit en uppsats om Dumonts debut ”Jesu liv”.

    Liksom den kretsar ”Efterskalv” kring mopedburen ungdom. Men det är inte bara motiven som slunkit med: människorna är som Dumonts. De känner mycket, men kan inte uttrycka sig. Film förmedlar sådant särskilt väl – det är ett medium som berättar mellan raderna och kryper in i dig organiskt.

    Det finns också en annan sak som kryper under skinnet när man ser ”Efterskalv”. Ursprungligen skulle filmen befolkas av lokala amatörer. Men huvudrollsinnehavaren hoppade av för att inte missa älgjakten. Så fick regissören och producenten syn på en kandidat i tv:n en kväll i Trollhättan – Ulrik Munther.

    Snyggt, intressant ansikte, tänkte de. Efter provfilmning visade han sig dessutom ha vad Magnus von Horn kallar för ”känslomässig intelligens”. När jag ringer upp den 21-åriga popstjärnan som slog igenom i Lilla Melodifestivalen tycks han inte ha haft några betänkligheter alls – inte ens över Magnus von Horns udda arbetsmetoder.

    – Magnus låste in mig i en nedsläckt studio, berättar Ulrik Munther glatt.

    ­– Han var som en fångvaktare, tog itu med mig när jag grät och bråkade. Det byggde upp en superstark ångest. Efter att ha skrikit och slagit i väggar kom nollställdheten. Ingenting betydde något. Filtret man går runt med, där man vet att man ska vara trevlig mot folk, försvann.

    Barndomsstjärnor som växer upp genom att, bokstavligt talat, mörda sin ungdom på film har blivit allt vanligare. Ribban sattes i Harmony Korines porriga ”Spring Breakers” 2012 där en kader före detta Disneystjärnor knullar och knarkar.

    På samma sätt som det ger effekt när just Selena Gomez snortar kola från sin flickväns blygd så är svärmorsdrömmen Ulrik Munthers förvandling till svartsjuk mördare extra skrämmande. ”En nerkyld människa som fryst sitt hjärta” beskriver Magnus von Horn instruktionerna kring rollfiguren. Och visst, tillägger han, blev Ulrik Munther och hans managers riktigt glada över ”Efterskalv”.

    – De hade fått förfrågningar om Disneyliknande grejer. Men de ville ändra på Ulriks image och sa ”ju mörkare desto bättre”. Man kan väl säga att de hamnade rätt.

    Annons
    Annons
    X

    Ulrik Munther som John, som försöker återanpassa sig i samhället efter ett avtjänat fängelsestraff.

    Foto: TRIART Bild 1 av 2

    Inspelning pågår. Magnus von Horn, till vänster, instruerar Ulrik Munther. Den svenska popstjärnan tvekade inte när han erbjöds rollen i det krävande dramat.

    Foto: TRIART Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X