Annons
X
Annons
X
Näringsliv
Analys

Therese Larsson: Den svarta ekonomin är Italiens tyngsta börda

Efter Spaniens stödlån vänds nu blickarna som väntat mot Italien. Räntorna på den jättelika statsskulden stiger och regeringen Monti får kritik. En ny rapport visar att en fjärdedel av den italienska ekonomin är svart, en stor del beror på maffian, men det mesta på att italienarna inte betalar skatt.

(uppdaterad)
Foto: SCANPIX

Ett tag känns det som att de är på väg att börja slåss. Slagord som ”fascist” och ”kommunist” flyger fram och tillbaka. Kryddat med förstärkningar som ”det tycker min fru också”. Getingboet jag precis har klivit i stavas politik – närmare bestämt italiensk sådan.

Felet var helt mitt. Jag hade gått in till skomakaren på min gata, och eftersom han är italienare och jag nyfiken, ägnade jag väntetiden med att fråga hur han tänkte kring krisen i sitt gamla hemland. Det var ett misstag. I butiken fanns även en annan italienare och diskussionen som började med ett ”i Italien är de lata”, fortsatte med ett ”... och vill inte betala skatt” och eskalerade alltså därifrån snabbt till personliga påhopp. Trots att de båda herrarna varit vänner sedan de kom till Sverige på 50-talet.

I mina öron lät det som att de var överens i sakfrågan, alltså att landsmännen måste bli ärligare mot skattmasen, men det enda de båda officiellt kunde enas om var att premiärminister Mario Monti var bra för Italien.

Annons
X

Det här var för någon månad sedan. I dag skulle de troligen även bråka om Montis förträfflighet. Premiärministern har på sistone fått mycket kritik, inte minst i de stora italienska dagstidningarna, men låt oss återkomma till Montis dilemma. I stället riktar vi blickarna mot en kvinna vid namn Anna Tarantola. Hon är vice centralbankschef i Italien och för ett par veckor sedan talade hon inför parlamentets anti-maffiakommitté.

LÄS MER:

Storprotest mot svångrem i Rom

LÄS MER:
Borg: Mycket allvarligt läge i södra Europa

Enligt tidningen Wall Street Journal ska Anna Tarantola ha sagt att ”det är nödvändigt att känna till en fiendes storlek och potential att skada, om man ska få fram en vinnande strategi” när hon presenterade sina siffror. Italiens ekonomi är eurozonens tredje största och centralbanken uppskattar att den svarta delen uppgår till mer än en fjärdedel av värdet på alla tjänster och allt som tillverkas i Italien. Enligt studien är 11 procent kriminell verksamhet som droghandel och prostitution och hela 16,5 procent rent svartarbete. Siffror stora nog att ge Tysklands förbundskansler Angela Merkel skrämselhicka. Här pratas det om fördjupat samarbete, en fiskal union och att garantera varandras skulder, och så är över en fjärdedel av Italiens ekonomi minst sagt ljusskygg. Försök sälja in den delade plånboken till tyska väljare i Bochum eller Stuttgart inför förbundsdagsvalet nästa år.

Wall Street Journal – eller om det är den italienska centralbanken, det framgår inte av artikeln – har räknat ut att om man beskattade de dryga 3500 miljarder kronor den svarta ekonomin uppgår till årligen med 45 procent, skulle Italien kunna betala tillbaka hela sin statsskuld på 120 procent av BNP på tio år.

Allt det här vet Mario Monti, ekonomiprofessorn och den före detta EU-kommissionären som fick den otacksamma uppgiften att ta över det italienska rodret när Berlusconi tvingades bort i höstas. Monti och hans teknokratregering gör nu en rad publika tillslag för att få medborgarna att betala skatt. Allt från att skicka kontrollanter för att kolla kassan på restauranger och caféer, till att stoppa italienare i stora lyxbilar och se om deras deklarerade inkomster matchar värdet på bilen, och allt annat som står registrerat i deras namn. Följaktligen svämmar den italienska bilmarknaden över av flådiga Ferrari- och Maseratibilar som ägarna försöker göra sig av med för att de inte ska sticka i ögonen på polisen (vilket gör att lyxåken lär ha fallit i pris – ett tips för bilsugna svenskar).

Men det är inte bara skattekontrollerna som fått premiärministerns popularitet att dala. I förra veckan höjdes ett och annat ögonbryn i Rom när den tidigare så Monti-vänliga tidningen Corriere della Sera skrev på sin förstasida att regeringens reformer går åt fel håll, och att man varken lyckats liberalisera arbetsmarknaden eller få ordning på den så omfattande byråkratin. Dessutom var det enligt tidningen alldeles för stort fokus på infrastruktursatsningar.

”Vilken nytta gör det att man kan spara en timmes färdväg mellan Civitavecchia och Grosseto, när det tar tio år att lösa ett civilmål i domstol”, frågade skribenterna. Till saken hör att den ena pennan tillhörde Francesco Giavazzi, en kollega och mångårig vän till Mario Monti från Bocconiuniversitetet, som dessutom utsågs till rådgivare åt regeringen så sent som i april.

”När politiker satsar på infrastruktur i brist på bättre idéer så hindrar det reformer” var en annan av formuleringarna som mötte Corriere della Seras läsare, och som sägs ha gjort Monti rasande. Själv erkände han inför en grupp bankanställda någon dag senare att hans regering kunde ha gjort mer och bättre ifrån sig, även om han fortsatte att försvara den inslagna vägen och upprepade att det var den rätta för Italien att gå.

Han verkar inte ha lyckats övertyga sin publik. Räntorna på den italienska statsskulden leker följa-John med de spanska och blir allt tuffare för Italien att klara av. I veckan började dessutom flera tyska tidningar att muttra om att italienarna sätter större tilltro till Angela Merkel än Mario Monti. En syn som väl bekräftades av ekonomitidningen Il Sole 24 Ore häromdagen. Deras förstasida pryddes av tre ord: Schnell Frau Merkel.

Själv undrar jag om skomakaren på min gata fortfarande gillar Monti. Jag får gå in och fråga.

Annons
Annons
X
Foto: SCANPIX Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X