Jeana Jarlsbo:Den svåra färden till andra sidan

Trots skenbar öppenhet mellan nationerna blir världens gränser allt svårare att passera, inte minst för människor som försöker ta sig in i USA eller Europa. I ”Filmer les frontières” skriver europeiska filmvetare om hur filmen behandlar de allt strängare gränserna.

Publicerad
En man står vid stängslet som vid Tijuanas strand delar USA och Mexiko.

En man står vid stängslet som vid Tijuanas strand delar USA och Mexiko.

Foto: Dario Lopez-Mills / TT
Annons

Ordet gräns klingar i moll. Under det kalla kriget var de strängt bevakade gränserna i det dåvarande östblocket ett plågsamt hinder för miljoner människors frihet. Berlinmuren föll visserligen, men nya murar har sedan 1990-talet rests på olika håll i världen, däribland USA:s mur mot Mexiko och Israels kontroversiella mur på Västbanken. Trots att vi lever i globaliseringens tidevarv blir staterna paradoxalt nog alltmer inhägnade (”Walled states, waning sovereignty”, på svenska ”Inhägnade stater, avtagande suveränitet” är för övrigt den talande titeln på en bok av Wendy Brown, professor i stats­vetenskap vid Berkeleyuniversitetet i Kalifornien). Stängda gränser, stängsel, taggtråd, högteknologiska övervakningssystem och grindsamhällen blir allt vanligare företeelser i vår tid. Vid statsgränser och i gränsområden utspelas inte sällan politiska konflikter, flyktingar väntar i osäkerhetens tecken, människors liv kan ta en dramatisk vändning eller få ett hastigt slut.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons