Annons
X
Annons
X
Näringsliv
Analys

Sara Lomberg: Den stressade 37-åringen

35 anses tydligen vara en perfekt ålder för många positioner i Sverige. Men det är inte riktigt hållbart att göra de viktigaste åren i karriären, skaffa barn, köpa hus, hålla ihop relationen och kanske ta hand om sjuka föräldrar samtidigt under en femårsperiod.

Baby med pappa på jobbet.
Baby med pappa på jobbet. Foto: FEDRIK SANDBERG/SCANPIX

1) Åldersfixering ett tveeggat fenomen

Den här söndagen skriver vi om
den åldersfixerade svenska arbetsmarknaden där flera experter vittnar om att en 30-35-åring för de flesta roller står högre i kurs än en 45-50-åring. Grunden till artikeln är ingen speciell händelse eller statistik utan prat runtomkring oss, reflektioner från stressade småbarnsföräldrar i karriären som vill så mycket men samtidigt funderar på varför deras bolag inte tar in fler över 45. De som lämnat ”de värsta” småbarnsåren bakom sig.

Att ”ungdoms”-fixeringen inte bara gäller snabba konsultbranscher i storstäderna bekräftas av ett par aktuella studier gjorda i Växjö och i Karlstad i mer blandade grupper. Och att åldersfixeringen även gäller de högsta posterna i näringslivet, där det dock också finns tydliga nedre åldersgränser, vittnar Akbar Seddigh om, direkt från de svenska styrelserummen.

2) Ekvationen spricker

Eftersom vi har ett socialt system som stödjer att två föräldrar jobbar – eller att göra karriär som ensamstående, väntas vi också köra på i full fart rätt genom småbarnsåren. I många branscher tar karriären annars stopp. Samtidigt hör vi ständigt om erfarna 50-plussare som mår dåligt över att det är svårt att hitta nya jobb, som hamnar i offerhörnan. Ironiskt och väldigt sorgligt. Lars Trägårdh är professor i historia som just flyttat hem efter 40 år i USA. Där är det en självklarhet, berättar han, att man ser på livet i tre-fyra faser. Och arbetsgivarna är därför mycket mer öppna för en hungrig och mogen 45-åring som kommer tillbaka efter en tid av familjebildning.

Annons
X

”Allt sammantaget pekar på att alla ska vara 30 år, ha 20 års arbetserfarenhet, ha barn som aldrig är sjuka och dagis som är öppna 24 timmar om dygnet och aldrig har temadagar.” Den kommentaren kommer från Michael Strauss, grundare av rekryterings- och bemanningsföretaget Go Veteran med bara ”vuxna” människor i databanken- och med fyra barn hemma.

Allt fler tar hjälp av nannyakuter. Men med dagisleverans-hjälpen kommer också ofta ett dåligt samvete.

3) ”70-talisterna på väg mot katastrof”

Ett av Go Veterans huvudargument är förstås att deras kandidater aldrig vabbar. Att arbetsgivarna inte är mer rädda för en 35-åring av de anledningarna beror kanske på att den 70-talisten levererar ändå. Stockholmskvinnor födda på 70-talet, är de som fikar allra minst visar en undersökning från Kaffeknappen. Stresskonsulten Tomas Danielsson berättar i en intervju i GP om hundraprocentig handuppräckning bland småbarnsföräldrar när han på sina kurser frågar om hur många som slår på datorn när barnen har lagt sig eller går till jobbet även om de är sjuka. ”Varje vecka träffar jag 37-åringar som brister i gråt bara jag frågar dem hur de mår. 70-talisterna är på väg mot en katastrof”. Det syns inte i statistiken ännu men experter från landets ledande stressmottagningar berättar om de ”nästan bara har patienter mellan 35 och 45 år” och hur ”den typiska patienten för tio år sedan var en 40-talist, då mellan 50 och 60 år, medan 70 procent av klienterna idag är kvinnor mellan 35 och 50 år.” I deras ambitiösa scheman finns inga marginaler. En förkylningsperiod räcker för att det ska koka över.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se
    Annons
    Annons
    X

    Baby med pappa på jobbet.

    Foto: FEDRIK SANDBERG/SCANPIX Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X