Människor på den avlägsna ryska landsbygden lever vid gasledningarna som transporterar rysk gas till Europa. De minns en storhetstid då byarna blomstrade tack vare flodrutterna. SvD följde en expedition som sammanflätar Rysslands historia med samtida utmaningar.
FLODEN SUCHONA Något otäckt kommer upp till vattenytan. Kaptenen Sergej Filenko hinner svänga strax innan stenblocket snuddar vid träbåten. För ett kort ögonblick såg det ut som ett sjöodjur.
De första ryska bosättarna färdades här på 1100-talet. Floden var en av de viktigaste handelsförbindelserna med centrala delar av landet, norra Europa och USA.
Vladimir Ritjkov, 68 år, med sitt barnbarn i byn Medvedevo, fem personer bor där året om. Han är från Totma, den tredje klockmästaren i familjen. ”Floden var en knutpunkt. Klart att jag känner nostalgi. Vardagen fungerade. Det fanns kvalitetsprodukter i affärerna”.
Sergej Filenko jämför Ryssland med en myrstack. ”Alla försöker överleva. Putin gjorde en åskguden Tor och kastade åska på myrstacken”. Vi vet att det brinner överallt. Det som gjorde Ryssland mäktigt har rört sig vidare med strömmen.”
Förfallen kyrka i byn Medvedevo.
Innertaket på kyrkan i byn Medvedevo. Bevarad kyrkokonst.
Pastor Tito i byn Mjeldino blickar ut över en annan flod, Vytjegda. Han beklagar sig för att det finns så pass få kyrkobesökare kvar, och inte tillräckligt många människor för att reparera kyrkan. ”Ingen tror på någonting längre, det kanske är vårt öde. Bestraffningen för våra synder”. (Berättat för fotografen Denis Sinyakov under tidigare resa).
Andrej Tikalov, byn Lajkovo, visar upp en trofé – han fångat vid Izjmas flodbank i delrepubliken Komi i norra Ryssland. ”På TV säger de att det står mellan USA och Ryssland. Om amerikanerna verkligen beslöt sig för att dra åt tumskruvarna kommer vi att försvagas och alla kommer att leva som vi gjorde på 1800-talet. De som kan leva på egen hand kommer att vara de som överlever. Det blir tufft. Men, min dotter kommer att klara det”. (Berättat för fotografen Denis Sinyakov under en tidigare resa).
För slaverna var floderna ett stort imperium av kultur som även öppnade för handel med andra länder, i likhet med vad Medelhavet var för de gamla grekerna och romarna.
Ryssland var en flodcivilisation. Handelsvägen och storhetstiden längs floderna från staden Velikoj Novgorod var mellan 900-talet till 1400 talet, enligt SvD:s guide Sergej Filenko.
Aleksandr Rik i Zimnjak med Roy, en av sina hundar. ”Haha, betyder mitt namn något på svenska? Jag är bara rik i själen”. Han har accepterat att det inte finns någon framtid på den avlägsna landsbygden.
Oljefält nära byn Kolva. Nästan varje år, under vintern, ser stadens invånare att isen på fälten blir svart – förorenad med olja. Den närliggande oljefabriken ger invånarna viss ekonomisk kompensation för skadorna.
80-åriga Galina med sin gamla katt i byn Sergejevskaja Sloboda.
Sergej Filenko nedanför ett övergivet hus i byn Sergejevskaja Sloboda. ”Regeringar, idéer, stater kommer och går. Men de kan inte påverka floden, människor har lärt sig leva med det de har framför sig”.
Längs floderna odlades potatis, vete och råg. Allt är numera övervuxet. Byn Sergejevskaja Sloboda.
Byn Njuksenitsa. En lite större samhälle längs Suchona. Motorvägen som går till regionen byggdes så sent som på 1970-talet. Än i dag är det svårt att åka hit med kollektivtrafik.
”Lenin levde – Lenin lever – Lenin kommer att leva”, står det under bysten. I år är det 100 år sedan ryska revolutionen.
Byns årliga firande i Njuksenitsa.
Natt vid floden Suchona. Sergej Filenko läser en karta inför nästa dags färd.
SvD längs de tidigare framgångsrika flodvägarna. Maria Georgieva och fotografen Denis Sinyakov. För tredje året i rad reser Sinyakov med snickaren Sergej Filenko.
