Annons

Den överstatliga demokratins dilemma

Vad händer med suveränitetsbegreppet när överstatliga organisationer som FN och EU blir allt mäktigare på bekostnad av den traditionella nationalstaten? Svaret beror på vad man menar med stat, ett begrepp som visar sig ha en tvetydig historia.

Under strecket
Publicerad

När vi talar om suveränitet syftar vi vanligen på en stats maktmonopol inom sitt territorium och dess oavhängighet i relation till andra stater. Ordet ger associationer till starka uttryck som fullständig självständighet eller högsta makt. Samtidigt vittnar den politiska debatten om ett tvivel inför att sätta ordet fullständig framför självständighet och högsta framför makt, eftersom dagens politiska verklighet är en verklighet med suddiga gränser, där politiska problem och möjligheter svämmar över de statsgränser som en gång höll dem inne.

Idén med överstatlighet är just att suveräniteten så att säga sprids till politiska organisationer på olika nivåer och att staten inte längre har suveräniteten alldeles för sig själv. Men vad innebär det att sprida suveräniteten till olika nivåer i det internationella systemet? Detta är svårt att svara på eftersom historisk forskning visar att själva suveränitetsbegreppet har en tvetydig historia.

Annons
Annons
Annons