Den nya tidens forskare samlas kring modebegreppen

Under strecket
Publicerad
Annons

Vetenskapen skall ge en bild av verkligheten, en systematisk utforskning av världen omkring oss. Naturvetaren beskriver naturens processer, samhällsvetaren undersöker samhällets struktur och förändringar, och humanisten analyserar människans tankar och värderingar. Enligt ett sådant synsätt bör vetenskapen kännetecknas av ”verklighetsöverensstämmelse, logik, tydlighet och stringens”. För detta krävs ”(språklig) noggrannhet, grundlighet och exakthet”. Så skriver kulturgeografen Hans Holmén i Tvärsnitt (nr 1, 2003). Han påpekar att läget inte längre är så enkelt. Nya modeord börjar dominera den vetenskapliga litteraturen. Dessa termer präglas av trender, de är oprecisa och omstridda, men ändå ack så populära. Det beror på att den gamla verkligheten inte längre existerar. Allting är relativt, någon sanning finns inte annat än i betraktarens ögon: ”Vad spelar det för roll, det hela är ju ändå bara ett språkspel.”

Holmén ger exempel på modeorden inom samhällsvetenskapen (globalisering, hållbarhet, bemyndigande, participation, genus), men liknande ordlistor kunde uppställas inom humaniora (konstruktivism, nätverk, postmodernism, postkolonialism). ”Uppenbarligen är det orden - inte innehållet - som lockar.” Resultatet blir en ”populism” i begreppsanvändningen, begreppen attraherar inte för att de är upplysande utan för att de är nya, tvetydiga och spännande.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons