X
Annons
X

Den nya gröna vågen

Drömmen om bondelivet frodas som aldrig förr, men dagens grönavågare ser ut på ett helt annat sätt än 1970-talets. Nu som då vill vi veta var maten kommer ifrån och att kon vi äter mått bra. Men vi vill bo kvar i stan.

Karolina Lisslö och Josefina Oddberg jobbar för Bee urban som odlar bin inne i stan.
Karolina Lisslö och Josefina Oddberg jobbar för Bee urban som odlar bin inne i stan. Foto: LARS PEHRSON

Adoptera en fjällko, bli fadder åt bin, sponsra en odlingslåda och få viltet hem till dörren. För den som vill värna om djur och natur räcker det numera med några klick på datorn. Som extra bonus laddas självbilden med en air av godhet.

I Vuollerim, nära Polcirkeln, väntar Disa, Sköna, Gärda och 36 andra fjällkor på adoptivföräldrar som vill skydda och rädda den utrotningshotade rasen. Korna är kända för sin smak- och fettrika mjölk som förädlas till den lokala hårdosten Skabram, fjällyoghurt och kaffeost.

– Fjällkor är anpassade för ett kallare klimat och har bidragit till att hålla det norrländska landskapet öppet i generationer. Deras mjölk innehåller mer av mjölkproteinet kasein än övriga rasers och den lämpar sig därför särskilt bra till att göra ost, berättar Evalena Skalstad, gårdsansvarig vid Polcirkeln Gårdsprodukter.

Annons
X

Korna ägs av en ekonomisk förening som bildades när den förre ägaren ville lägga ned och korna, de sista i två utvecklingslinjer, riskerade gå till slakt. Drömmen är att mjölkgården, som dagen till ära berikats med en nyfödd kalv, ska rymma runt 60 fjällkor om tio år. Adoptivföräldrarna bidrar med 500 kronor i månaden. Som tack får de ett certifikat och en bild på Rosa eller den ko de valt plus ett nyhetsbrev med små berättelser om allt som händer i hennes liv.

– Gensvaret är positivt, inte minst på orten där många är glada att korna fortsätter att hålla landskapet öppet. Våra ostar är också populära, de säljs bland annat i Stockholm och Malmö. Vi har också fått kontakt med många som vill stötta oss på andra sätt, berättar Evalena Skalstad.

Bee Urban, som startades för fyra år sedan för att upplysa om bin, pollinering och biologisk mångfald, engagerar också allt fler. Honungsmakare surrar redan på taken till Skanskas, Fabeges, H&M:s, Stockholmshems, SAS Institutes, Linklaters och Axel Jonssons kontor i Stockholm. Samtliga kan numera titulera sig bifaddrar och får både honung i burkar prydda med företagets logga och föreläsningar om binas viktiga roll i våra ekosystem. Privatpersoner kan investera i surrande presentkort och på köpet bli adoptivföräldrar åt bin.

– Pengarna går till att sätta upp ideella visningskupor dit man kan ta barn och lära dem hur bisamhällen fungerar. Det är en glad produkt att jobba med. De flesta tycker att det är kul att få lära sig mer om bin, säger Filip Gustafsson, vd på Bee Urban.

Numera surras det i 65 bikupor från Haninge till Uppsala och i Västerås, Göteborg, Malmö och Karlstad. Nästa steg är att utveckla stadsträdgårdar för att gynna mångfalden och skapa en trivsammare miljö för både människor och stadens fauna.

– Vi hoppas att både vi och bina går en positiv framtid till mötes, säger Filip Gustafsson.

**För medvetna konsumenter **är köttets ursprung ofta en stötesten. Viltkött kan vara en lösning och man behöver inte själv sitta på pass i skogen. Flera små företag kör närproducerat fryst kött från dovhjort, kronhjort, vildsvin, älg, rådjur och vildand in till Stockholms innerstad där det levereras fram till dörren.

– Många som är emot kött av etiska skäl vänder sig mot hanteringen av djuren, men äter ändå viltkött, eftersom de tycker att djuren har haft ett fritt och bra liv, säger Nils Henrik Åstrand, delägare i Viltbilen Sigtuna HB.

**Viltkorvar och färs **som är lätta att tillaga toppar beställningslistan, men i takt med det växande intresset för vilt vågar sig allt fler även på stekar. Bland kunderna märks femtioplussare med rötter i landsbygden och erfarenhet av vilt och unga barnfamiljer som är noga med vad de stoppar i munnen.

– Vi får ofta frågor om hur man tillagar vilt och lägger ut nya recept på vår hemsida hela tiden. Viltköttet har framtiden för sig, inte minst för att allt fler vill veta varifrån köttet de ställer på bordet kommer, påpekar Nils Henrik Åstrand.

Anna-Britta Ståhl

Läs även

Annons
X
Annons
X

Karolina Lisslö och Josefina Oddberg jobbar för Bee urban som odlar bin inne i stan.

Foto: LARS PEHRSON Bild 1 av 1
Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X