Den mjuka staten har glömt sitt syfte

Under strecket
Publicerad
Annons

Stridsrop är ute, men det finns ett modernt varningsrop med lyskraft. Det lyder: Medborgaren är försvunnen! Egoisten har tagit över och vi har slutat bowla med varann. Nu bowlar vi ensamma. Eller stannar i soffan. Och det leder till att de sociala kapital vi haft mycket av i Sverige har tunnats ut. Upphovsmannen till idén är statsvetaren Robert Putnam och svenska korpar var inte sena att rycka åt sig hans olycksprofetia. Fy vad vi moderna människor är själviska. Att döma av antalet artiklar under åren är vårt behov av att gissla oss själva omättligt.
Därför ger den senaste intervjun med Putnam i tidskriften Axess (nr 5 -05) säkert somliga en känsla av den gamla trygga plågan. Det var bättre förr, ju förr dess bättre. Men just i det här fallet stämmer det inte. Vi är överens om att socialt kapital kan användas till att bygga tillit. Det får oss att må bra och sänker kostnader för försäkringar, vakter och advokater. Så vi ska bowla tillsammans. Och det gör vi. Svenskar har inte börjat bowla ensamma. Men
vi bowlar i andra klubbar.

Sociologen Karin Busch Zetterberg har visat att svenskar sköter anhöriga i högre utsträckning än engelsmän, till exempel. Och Filip Wijkström på Handelshögskolan visade för några år sen hur antalet medlemmar i organisationer ökat sedan mitten av 1980-talet även om flykten från partierna räknas in. Men trots att svenskar fotbollstränar andras ungar (tack Max och Per!), jobbar i Anonyma Alkoholister, Amnesty och frikyrkor kanske vi har ett annat problem, vilket Bo Rothstein på Göteborgs universitet pekat på.
För hans tes är att tillit inte alls byggs underifrån. Tillit byggs uppifrån genom fungerande statliga institutioner. Polis, domstolar och brandkår ger medborgarna grund för att våga ta risker och lita på okända. För trots allt och bortom det lugna nuet kommer polisen om det skulle hända något. Eller gör den det?

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons