X
Annons
X

Den heliga jungfrun en krigisk general

En konflikt bröt ut 1998 i Santa Fe, New Mexico. Rektorn för en av stadens skolor hade förbjudit eleverna att komma dit i vad hon kallade gängrelaterade kläder. Förutom stora, löst hängande byxor bannlyste rektorn bland annat t-tröjor prydda med Vår fru av Guadalupe, en bild av jungfru Maria stående på en månskära, iklädd en blå, stjärnbeströdd skrud. Förbudet rörde upp starka känslor, inte minst bland de många mexikanskättade elevernas föräldrar. De föräldrar som uttalade sig i medierna menade att rektorns beslut inte bara var ett brott mot religionsfriheten, utan också ett allvarligt angrepp på deras identitet som mexikaner i USA. Guadalupe kan utan överdrift betraktas som ryggraden i den mexikanska religiositeten. Hennes betydelse för många av de latinamerikaner som lever i USA kan knappast överskattas. Bilder av Guadalupe återfinns i kyrkor och hem, men också på bussar och barer, över hela Mexiko såväl som i det latinska USA. Den katolske ärkebiskopen av Santa Fe sällade sig till kritikerna av
förbudet och påpekade att "denna heliga bild, som är så viktig för oss katoliker, inte ska attackeras, bara för att några få missbrukar den". Efter ärkebiskopens ingripande drog rektorn tillbaka förbudet mot t-tröjorna.
Kontroversen i Santa Fe är ett tydligt exempel på hur starka känslor jungfru Maria fortfarande väcker hos många människor. Konflikten visar också att hennes bild kan tolkas på mycket olika sätt. Om ungdomsgängen i Santa Fe använde Guadalupe som symbol var det inte heller första gången Maria brukats för att legitimera våldshandlingar. I sin bok Mary, Mother and Warrior: The Virgin in Spain and the Americas. (University of Texas Press, 2004, 366 sidor), analyserar den amerikanska historikern Linda B Hall olika tolkningar av Maria från medeltid till nutid. Boken är en färd genom den latinska marianska geografin - från Spanien via de spanska kolonierna på andra sidan Atlanten till de självständiga latinamerikanska staterna och det i dag alltmer spanskspråkiga USA.
Genom den katolska kyrkans
historia har Maria inte bara setts som Guds och alla kristnas moderliga beskyddare; påfallande ofta har hon också betraktats som krigare. Med exempel från den iberiska världen pekar Linda Hall på Marias dubbla roll. Under medeltiden, under de kristnas långdragna kamp mot muslimerna på den iberiska halvön, sades Maria vid flera tillfällen ha uppenbarat sig som härförare. Liknade historier återges i krönikor om de spanska erövringarna i Amerika. I den kämpande kyrkans tjänst uppenbarade sig den heliga jungfrun i striden, dödade motståndare och ingöt mod hos erövrarna. Inte ens i vår egen tid har Marias roll som krigare upphört. Långt in på 1900-talet har ledare i Spanien och Latinamerika betraktat den heliga jungfrun som ett slags andlig general i kampen mot kommunismen.

Enligt den romersk-katolska kyrkans officiella lära är Maria jungfru, men också mor. Hon har blivit avlad utan arvsyndens fläck och hon har blivit upptagen till himlen. Maria är en, men vördas i många lokala former, ihopkopplade med
bilder eller statyer som anses vara speciellt vördnadsvärda. En del av dessa bilder har med tiden blivit nationalsymboler, som till exempel Vår fru av Guadalupe i Mexiko, Vår fru av Copacabana i Bolivia och Vår fru av Luján i Argentina. Tusentals andra latinamerikanska Mariabilder är dock föremål för en mycket mer lokal vördnad.
Den mexikanska Guadalupe är i dag en av världens mest vördade Mariabilder. Från att ha varit föremål för en lokal kult, har Guadalupe under det senaste seklet blivit en bild som vördas i stora delar av världen. I katolska kyrkor i USA, Filippinerna, Italien, Sverige och på många andra ställen finns bilder av den mörkhyade mexikanska jungfrun. Enligt den officiella kyrkliga versionen uppenbarade sig jungfrun vid flera tillfällen år 1531 för Juan Diego, en indiansk man som nyligen blivit döpt. Vid den sista uppenbarelsen tryckte jungfrun sin bild på Juan Diegos mantel och enligt traditionen är det denna bild som fortfarande finns bevarad i Guadalupebasilikan i Tepeyac i norra
delarna av Mexico City. Även om det fanns en viktig Mariakult i Tepeyac redan under 1500-talet, är de flesta historiker överens om att de första kända texterna om Juan Diego och uppenbarelserna skrevs i mitten av 1600-talet. Från denna tid spreds kulten av Guadalupe över hela Mexiko och med tiden blev hon en viktig del i skapandet av en mexikanskhet, en speciell mexikansk identitet inom det spanska väldet. Att Maria gjort något så häpnadsväckande som att inprägla sin bild på en indians mantel, sågs av många mexikanska 1700-talsteologer som ett tecken på att mexikanerna blivit Guds speciellt utvalda folk.
Hall redogör för hur Guadalupe under början av 1800-talet blev en samlande symbol för de mexikaner som ville bryta sig ur det spanska väldet. Samtidigt var hon också en samlande symbol för dem som ville bevara väldet intakt. För dem som grep till vapen mot den spanska överheten fick Guadalupe status av andlig härförare. Samtidigt användes hon av dem som försvarade den spanska överhögheten, som en symbol
för den kristna spanska civilisationen, som upprorsmännen hotade att bryta sönder.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X