Annons

Den hållbara staden är både tät och grön

Det finns såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga skäl för att förtäta storstäderna, men lika viktigt är att man samtidigt lyckas behålla och utveckla grönområdena. Stadsplanerarens motsägelsefulla uppgift kan sammanfattas som ”kompakt utglesning”.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Om 50 år kommer det att bo fler människor i städer än det idag bor människor på hela planeten. Om bara 30 år kommer bebyggelsemassan att ha fördubblats. Förutsättningarna för denna enorma stadstillväxt beskrivs i det nya praktverket
The Endless City (red: Ricky Burdett och Deyan Sudjic, Phaidon, 512 s), med bidrag av namnkunniga författare som Rem Koolhaas och Saskia Sassen. Hittills, i synnerhet efter andra världskriget, har städerna i huvudsak vuxit utåt, genom utbredning eller så kallad ”urban sprawl”. Men i slutet av förra seklet inleddes en mottrend. Många starkt växande storstäder växer idag även inåt, genom förtätning. Hur kan detta komma sig? Och vad kan det få för effekter på stadsmiljön och det liv som levs i städerna?

Frågar man ekonomerna så förklarar de utvecklingen med att markens värde ökar i kärnan då städerna växer. Ju större stad, desto attraktivare blir centrum därför att tillgängligheten är bäst här. Det betyder också att den växande kultur-, it- och tjänsteindustrin vill ligga här. Samtidigt vill fler bo centralt, där det händer, vilket har skapat bostadsbrist och skenande lägenhetspriser i centrala lägen.

Annons
Annons
Annons