Annons

Den glada kocken

LIBANESISKT Chef Ramzis matprogram följs av närmare 10 miljoner tittare. Den populäre kocken från Libanon har dessutom gett ut flera kokböcker, varav den senaste nyligen prisades här i Sverige.

Under strecket
Publicerad

Chef Ramzi arbetar fortfarande med Al Kafaat som han ser som sin huvudsyssla. ”Att laga mat i tv, skriva recept och ge ut kokböcker är något jag gör på min fritid”, säger han.

Foto: THERESE JAHNSONBild 1 av 4

Chef Ramzi beskrivs ofta som den leende kocken.

Foto: THERESE JAHNSONBild 2 av 4
Foto: THERESE JAHNSONBild 3 av 4

Ramzi har även tre rekord i Guiness world records. Han har tillverkat den största portionen hummus (10 452 kg), största tabbouli (3453 kg) och flest falafel (150 000 stycken)

Foto: THERESE JAHNSONBild 4 av 4

Chef Ramzi arbetar fortfarande med Al Kafaat som han ser som sin huvudsyssla. ”Att laga mat i tv, skriva recept och ge ut kokböcker är något jag gör på min fritid”, säger han.

Foto: THERESE JAHNSONBild 1 av 4

Chef Ramzi beskrivs ofta som den leende kocken.

Foto: THERESE JAHNSONBild 2 av 4
Foto: THERESE JAHNSONBild 3 av 4

Ramzi har även tre rekord i Guiness world records. Han har tillverkat den största portionen hummus (10 452 kg), största tabbouli (3453 kg) och flest falafel (150 000 stycken)

Foto: THERESE JAHNSONBild 4 av 4
1/4

Chef Ramzi arbetar fortfarande med Al Kafaat som han ser som sin huvudsyssla. ”Att laga mat i tv, skriva recept och ge ut kokböcker är något jag gör på min fritid”, säger han.

Foto: THERESE JAHNSON
2/4

Chef Ramzi beskrivs ofta som den leende kocken.

Foto: THERESE JAHNSON
3/4
Foto: THERESE JAHNSON
4/4

Ramzi har även tre rekord i Guiness world records. Han har tillverkat den största portionen hummus (10 452 kg), största tabbouli (3453 kg) och flest falafel (150 000 stycken)

Foto: THERESE JAHNSON

Ramzi Choueiri från Libanon beskrivs ofta som den leende kocken, och det är bara att instämma. Till och med när han berättar att den svenska lunchen han just serverats var i ynkligaste laget mängdmässigt, skiner han som en sommarsol.

–Men det var gott så det gör inget. Och om jag är lite smalare när jag kommer hem blir i alla fall min fru glad, säger han följt av ett mullrande skratt medan han klappar sig på magen.

Vi lämnar den svenska maten och pratar i stället om den mat han själv helst lagar. Chef Ramzi får något längtansfullt i blicken när han beskriver oljan han tillverkar av de egenodlade oliverna hemma i Beirut. Den lena vätskan som sedan ska ringlas över några skivade, solmogna tomater, libanesiskt bröd och ett par heta potatisskivor.

–Och en nypa salt. Det enkla är oftast det bästa, säger han.

Redan som barn tillbringade han tid i köket och hjälpte sin mamma att röra om i grytorna. Under skolåren i London och Lyon, på flykt undan krigets Libanon, var däremot ekonomi och juridik hans huvudämnen. Men vid sidan om studierna fyllde han på matkunnandet med praktik hos kocken Jean Masson på La Minaudière och som konditor under Bernard Moine.

Annons
Annons

Tillbaka i Libanon började han sedan, med stolthet, att arbeta på Al Kafaât, en verksamhet för handikappade och andra behövande som hans far grundade 1957. Samtidigt som Ramzi blev chef för verksamhetens ”catering school” blev han kontaktad av morgonprogrammet ”Alam es Sabah” som undrade om han ville delta som tv-kock.

–Redan under första programmet ringde tittare in och ställde frågor som jag besvarade samtidigt som jag lagade mat, couscous var den första rätten, minns jag. Från början sändes showen bara i Libanon, men sedan startade satellitsändningar över hela världen. Det blev succé. Jag lagade mat på ett nytt sätt – europeiskt, väldigt hygieniskt och seriöst, säger han.

Det blev succé. Jag lagade mat på ett nytt sätt – europeiskt, väldigt hygieniskt och seriöst.

Plötsligt blev Ramzi igenkänd överallt. När han besökte Disneyland i Paris ville folk ta bilder av honom tillsammans med Musse Pigg och under en semester i Damaskus blev det stor uppståndelse när han kom gående med fru och barn på huvudgatan.

–Det var kaos och jag tänkte – jag lagar ju bara mat, det är inte så att jag är Tom Cruise, säger han.

Kändisskapet visar sig även i Sverige när vi några dagar efter intervjun träffas igen, på Ica Maxi i Alby. Där signerar han sin kokbok, med recept på både arabiska och svenska, som Måltidsakademin nyligen utsåg till Bästa etniska kokbok 2011. Många med ursprung i arabisktalande länder känner igen honom och kommer fram för att prata och ta i hand.

Under en paus berättar han om sin förhoppning att mat kan förmedla fred och förståelse.

– Kanske kan vi alla en dag äta och njuta tillsammans i stället för att döda varandra, säger han innan han leende försvinner tillbaka till bokbordet och väntande fans.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons