Annons
X
Annons
X

Den genomsnittlige tyskens monolog

EXKLUSIVT FÖR SVD Hur resonerar tyskarna till vardags inför rådande eurokris och morgondagens val? SvD bad författaren Juli Zeh berätta. Hon valde att skriva en litterär text, en monolog i huvudet på genomsnittstysken.

Den tyska författaren Juli Zeh är en aktiv deltagare i samtidsdebatten i sitt hemland Tyskland. I dag kommenterar hon stämningen inför det tyska förbundsvalet på söndag, genom en monolog ur en tänkt genomsnittstysks huvud.
Den tyska författaren Juli Zeh är en aktiv deltagare i samtidsdebatten i sitt hemland Tyskland. I dag kommenterar hon stämningen inför det tyska förbundsvalet på söndag, genom en monolog ur en tänkt genomsnittstysks huvud. Foto: SEAN GALLUP/GETTY IMAGES

TYSK HÖST | DEL 3

Ledande roll? Vem? Vi? Var? I Europa? Lägg av! Alla vill ju bara ha våra pengar! Först lever sydlänningarna högt över sina tillgångar, sen ska vi gå i borgen för dom för att inte hela staten ska konka. Och när dom måste spara för att få ner underskotten, då börjar dom gnälla.

Men saken är ju glasklar. Om hon Merkel nu måste ge bort våra skattepengar, då ska hon i alla fall se till att pengarna används på rätt sätt. Och det har inte ett dugg med ledande roll eller stark nation att göra. Om du själv hade lånat ut 50000 till en kusin med skulder, då skulle du också fråga vad han tänker göra med pengarna!

Nu sköter Merkel det där ganska hyggligt. Inte för att nån fattar ett dugg vad det där snacket om räddningsmekanismer handlar om, och man blir ju helt snurrig när man hör vilka summor det rör sig om. Men Merkel håller sig kall, hon har redan tänkt på allt. Det är också därför som hon talar om för dom vad som gäller för att dom ska få våra pengar.

Annons
X

Och vad blir tacken? När Merkel åker till Grekland målar dom hakkors och hitlermustascher på flaggorna. Det är klart, då är vi alla nassar igen. Ska jag vara ärlig så skiter jag i det där. Det är ju inte precis så att vi får nåt gratis. Vi vet också att det kostar på att spara. Hartz IV, Agenda 2010 och allt vad dom där reformerna kallas som Gerhard Schröder en gång drog igång, dom slog hårt. Men nu har vi fått ordning på grejerna och dom andra måste helt enkelt komma ikapp. Vi kan väl inte livnära hela kontinenten med våra pengar! Dom där nere borde arbeta lite först innan dom lägger sig och solar. Det får man egentligen inte säga högt, då kallas man direkt rasist. Men det ligger ändå nåt i det. Folk är helt enkelt inte lika flitiga när solen skiner. Det ser man ju: här är det full fart i maskin och uppe hos skandinaverna också. Jag säger bara: mycket regn och kalla vintrar.

Det vore ingen dum idé, tycker jag, att dela upp eurozonen i norr och syd. Väderleksvalutor. Men det går inte, säger experterna, det skulle bli dyrt för oss. Det är bättre att man låter allt vara som det är. Ännu bättre hade det varit om man aldrig hade börjat med det här eurosnacket! Jag var ju emot det redan från början. Hade vi haft D-marken kvar så hade allt det här aldrig hänt. Men det är för sent. Nu är det som det är. Förstå mig rätt, jag är en god europé. Europa är viktigt. Min grabb åker till Paris varannan helg, hans tjej bor där. Han kan inte ens föreställa sig hur det var förr.

Paris är verkligen en vacker stad. Men några regler måste det ändå finnas. Det kan inte vara så att alla gör som dom vill och sen så står tyskarna med dumstruten. Då kommer det igen: vi ska ta ansvar för historien. Eller översatt: Eftersom farfar och morfar var nassar måste vi ge våra pengar till grekerna. Ssch, det där får man inte heller säga högt. Man måste bara nicka lydigt när det där med ansvar för historien dyker upp. Det är bara Thilo Sarrazin som säger det klart och tydligt, han har till och med skrivit det i sin nya bok. Vänta, jag har den här. Den heter: ”Europa behöver inte euron längre.” Och sen skriver han att den som är för att vi i Europa gemensamt ska gå i borgen ”drivs av den mycket speciella tyska reflex enligt vilken botgöringen för Förintelsen och världskrigen först är fullbordad när allt vi äger och har, också våra pengar, är överlämnat i europeiska händer”.

Han är inte skraj, precis. Han har lite rätt, den där Thilo, har han inte? Det där med att vara såld på Europa är ju rena hyckleriet. Europa, vad skulle det vara för nåt? Okej, det handlar om många länder på ett litet område, så mycket är klart. Och en myndighet i Bryssel som förbjuder oss att använda glödlampor. Men fråga en bajrare vad han har gemensamt med en från Hamburg. Svar: ingenting. Inte ens språket. Och så ska svenskar och portugiser utveckla en galet stark vi-känsla. Vad ska den komma ifrån?

Jag har inget emot samarbete, bättre att driva handel än att föra krig, det har till sist varenda idiot fattat. Men måste vi bara därför med tårar i ögonen betala varenda räkning åt våra europeiska bröder och systrar? Kolla in opinionsundersökningarna, det är ju tyskarna som är de duktigaste europeerna av alla! Alla dom andra snor EU på pengar och tycker ändå att det är en usel grej. Vi däremot, vi betalar och kan inte få tillräckligt mycket Europa. Det kan man ju inte förklara utan historiska skuldkänslor.

Åt fanders med ledande roll. Jag ska säga er rätt ut vad det betyder. Du behöver bara kolla i medierna, där hittar du två varianter. Den första: Utlänningarna kräver att Tyskland ska ta ansvar för sin nya roll som ledare. I översättning: vi ska betala ännu mer för att rädda euron. Den andra: Utlänningarna ser med misstro på hur den tyska rollen som ledare i Europa blir allt tydligare. I översättning: tro inte att ni är herrar igen bara för att ni står för hela notan, era jävla nassar!

Då är inte jag med längre. Ledande roll är bara ett påhitt. I själva verket finns det inget mer längre för politikerna att besluta om. Lyssna bara på dom! Varenda enskilt steg under eurokrisen ”saknade alternativ”. Överallt ”tvingande omständigheter”. Politikerna leder inte längre, inte Merkel heller. Det är de som blir jagade, det säger jag dig. Av näringslivet, av börsen, av amerikanarna, av det historiska ansvaret. Hon Merkel intresserar sig ju inte på allvar för Europa. Hon är inte nån europé. Hon gör det hon gör för att hon inte kan göra nåt annat. Visioner – det var förr. Kohl hade fortfarande några. Men Merkel, det är det tjugoförsta århundradet helt och hållet. Då handlar det bara om stålar. Inte för att jag har nåt emot det. Det måste bara gå någorlunda schysst till, det är allt.

Nu är det i alla fall lite lugnt eftersom det är val på gång. I månader har Europa stått på löpsedlarna, sen från ena dagen till den andra inte ett ord längre. Bryssel måste vänta tills vi har återvalt Merkel. Fram till dess är allt här i bästa ordning, ekonomisiffrorna, stämningen i koalitionsregeringen, vädret. Och när allt är som det ska, då har Europa sändningsuppehåll. Inte så dumt egentligen. Jag hade börjat bli ganska trött på att höra om det: kris, euro, räddningsmekanismer, samma gamla visa från morgon till kväll. Inget ont om Europa, men lite är det som med svärmor. Helt okej att hon finns, men allra bäst är det när hon inte ringer.

Jag ska säga dig hur det är med den där ledande rollen. Det är mycket enkelt. Europas problem är att ingen vill vara chef. För att leda måste man nämligen veta vart man ska. Och det är det ingen som vet. Hajar du?

Översättning: Svante Weyler

Juli Zeh

Annons
Annons
X

Den tyska författaren Juli Zeh är en aktiv deltagare i samtidsdebatten i sitt hemland Tyskland. I dag kommenterar hon stämningen inför det tyska förbundsvalet på söndag, genom en monolog ur en tänkt genomsnittstysks huvud.

Foto: SEAN GALLUP/GETTY IMAGES Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X