X
Annons
X

Kim Salomon: Den etiska vändpunkten kom inte 1968

Historiker söker gärna brott i utvecklingen. Brytpunkter underlättar orientering i det förflutnas landskap och synliggör förändring och dynamik. I efterkrigstidens europeiska horisont avtecknar sig maj 1968, murens fall 1989 och den 11 september 2001 som händelser, där historien ändrar färdriktning. De sticker ut, är omskrivna och väldokumenterade. Betydelsen av murens fall och terrordåden på Manhattan råder det inte heller någon tvekan om. Båda händelser utmejslas som historiska vändpunkter. Större osäkerhet finns det i analyser av 1968. Årtalet har förvisso etsat sig fast i minneskulturen, men dess auktoritet är omtvistad.

Nästa år fyller 1968 fyrtio och firandet kommer inte att gå obemärkt förbi. Massmedier och bokmarknad lär översvämmas av allt från idylliserande nostalgiska till­bakablickar till sakliga vetenskapliga analyser. Åsikterna kommer att vara många, men enighet torde det knappast bli. Det mytiska årtalet laddas med olika innehåll, vilket får det att framstå som diffust och obestämt. För vissa symboliserar året en revolt mot traditioner och auktoriteter, för andra handlar det om fri sex. Några förknippar 1968 med rockmusik andra med hippiekultur och droger. Associations­banorna går åt olika håll. Men i huvud­fåran ligger aktivism och vänsterpolitik. Begreppen klasskamp och imperialism utgör några av 1968 års centrala tidsmarkörer.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X