Lagrarna är skurnaDen bortglömda romanen bakom Blooms inre monolog

Édouard Dujardin (1861–1949) var en fransk författare, redaktör och kritiker.
Édouard Dujardin (1861–1949) var en fransk författare, redaktör och kritiker. Foto: Faethon

I ”Les lauriers sont coupés” försökte sig Édouard Dujardin på något mycket svårt: att genom språkets själva rytm förhöja vardagens gråhet. Boken sålde knappt alls, men inspirerade Joyce i arbetet med ”Odysseus”. Nu finns Dujardins roman i svensk översättning.

Under strecket
Publicerad
Bokförlaget Faethon
Foto: Bokförlaget Faethon
Annons

Böcker har sina öden. Den lilla romanen ”Lagrarna är skurna” såg dagens ljus 1887 mitt under symbolismens glansdagar, och tog dess lärosatser på största allvar. Tillvarons yttre former är triviala och ointressanta, det viktiga är det inre landskapet, själen; litteraturens uppgift är inte att skildra det som händer, bara reaktionerna. Som tjugotreåring hade Dujardin varit med och startat ”La Revue wagnérienne” för att främja intresset för Wagners verk och ”Lagrarna är skurna” var ett försök att till text transponera dennes sätt att använda ledmotiv. Lösningen var en ständig ström av ord, allt som far genom huvudpersonens huvud under en kväll. Ett medvetandeflöde, stream of consciousness.

Dujardin försökte sig senare som poet och kallade sig friversens uppfinnare (en ära som, i den mån sådant går att avgöra, snarare tillhör Marie Krysinska, huspianist på kabaré Chat Noir och författare till den banbrytande dikten ”Symfoni i grått” från 1882). Han skrev även storslaget anlagd dramatik. Men i ”Lagarna är skurna” gäller små åthävor, stiltje. En ung student hälsar på en vän, äter en halvbra middag på restaurang och går en omväg hem, allt för att få tiden att gå tills kvällens föreställning är över och han äntligen får träffa aktrisen Léa som han uppvaktar utan framgång.

Annons
Annons
Annons