Recension

Förbjuden frukt från ett fruset trädDelad intrig sänker fängslande Ranelid

Björn Ranelids författarskap går inte att avfärda – han är en flyhänt och fantasifull berättare. Men hans nya roman förlorar i trovärdighet och koncentration när han knyter ihop två berättelser i en.

Under strecket
Publicerad
Björn Ranelid är en särprägad och viktig röst i den svenska prosan, skriver Kaj Schueler.

Björn Ranelid är en särprägad och viktig röst i den svenska prosan, skriver Kaj Schueler.

Foto: KARIN GRIP
Annons

Jag nollställer mig, försöker helt enkelt bortse från Björn Ranelids mediepersonlighet. Han är en av de författare där exponeringen i tv och tidningar har ovanan att ställa sig i vägen för en rättvisande bedömning av författarskapet. Det är synd eftersom hans uttalade vilja att försöka skildra det mänskligt goda och ge röst åt dem som sällan hörs är respektingivande. Det är en av de svåraste uppgifter en seriös författare kan åta sig, då det är alltför lätt att hemfalla åt entydiga förenklade beskrivningar: god är alltigenom god, ond är alltigenom ond …

Men Ranelid försöker och därför går det inte att vara likgiltig eller med en axelryckning avfärda detta 30-åriga och regelbundet produktiva författarskap. Han är en flyhänt och fantasifull berättare samtidigt som hans förkärlek för allt för utsmyckade metaforer och aforismer kan vara påfrestande under läsningen.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons