Annons
X
Annons
X

”Dela upp budgeten kan säkra investeringar”

Med dagens budgetsystem får investeringar stå tillbaka till förmån för fördelningspolitik och konsumtion. Med en budgetreform kan överskottsmålet istället överges, skriver professorerna Pontus Braunerhjelm och Johan Eklund.

Höstbudgeten 2015
Pontus Braunerhjelm och Johan Eklund.
Pontus Braunerhjelm och Johan Eklund. Foto: Pressbilder/Entreprenörskapsforum

DEBATT | EKONOMISK POLITIK

En kapitalbudget skulle gynna tillväxt, konkurrenskraft och välfärd.

Under de senaste månaderna har alltfler röster höjts för att Sverige ska överge överskottsmålet. Nyligen ­publicerade Konjunkturinstitutet, KI, en analys där de drar slutsatsen att överskottsmålet kan överges till förmån för ett balansmål utan att den finanspolitiska hållbarheten äventyras. KI betonar dock att det ytterst handlar om en politisk avvägning mellan att ha en större buffert vid kommande lågkonjunkturer eller ett marginellt större budgetutrymme. KI skriver också att: ”avvägningen vid valet av mål är i stället mellan högre säkerhetsmarginaler i framtiden och lägre skatter eller högre utgifter ­under de närmaste decennierna. Att bygga upp ­säkerhetsmarginaler gynnar i viss utsträckning framtida generationer på bekostnad av dem som arbetar nu.”

Vi menar att ett sätt att hantera denna intergenerationella intressekonflikt är att återinföra ett budgetsystem som gör en distinktion mellan driftkostnader och investeringar. Dagens budgetsystem ­anser vi har resulterat i att samhällskritiska – och för framtida välfärd centralt viktiga – investeringar får stå tillbaka till förmån för kortsiktig fördelningspolitik och konsumtion.

Annons
X

Vi anser därför att Sverige bör återinföra distinktionen mellan drifts- respektive kapitalbudget. Kapitalbudgeten tillåts vara lånefinansierad medan driftsbudgeten ska vara i balans över en konjunkturcykel. Detta är ett system som Sverige hade fram till 1977 års budgetreform då Sverige övergav systemet med en kapital- respektive driftsbudget till förmån för dagens system med en budget. För framtida ­generationer kan det förväntas vara viktigare att ­investeringar idag genomförs i samhällskritisk ­infrastruktur (vägar, järnvägar, broar, med mera) än ett ökat budgetutrymme.

Vi kan också konstatera att det sedan 1990-talet skapats ett uppdämt investeringsbehov där enbart underhållsbehoven bedöms uppgå till flera hundratals miljarder. Det kommer inte att avhjälpas med att enbart överge överskottsmålet. Det är osannolikt att övergång till balansmål skulle vara tillräckligt för att avhjälpa det uppdämda investeringsbehovet som Sverige har. Kapitalbudget skulle dock kunna avhjälpa detta.

En omläggning av finanspolitiken kräver samtidigt att det finanspolitiska regelverket reformeras. Finanspolitiska stimulanser för att stimulera efterfrågan och verka kontracykliskt vet vi av erfarenhet fungerar dåligt. De kortsiktiga åtgärderna blir feltajmade och har historiskt resulterat i stora statsskulder. Det är det bakomliggande skälet till att stabiliseringspolitiken praktisk taget uteslutande överlämnats till Riksbanken. De långsiktiga effekterna av en expansiv penningpolitik (negativa räntor och kraftiga ökningar i penningmängden) är dock oklara och också ränteförändringar måste vara rätt tajmade.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Såväl Europeiska Centralbanken som Riksbanken är olyckliga exempel på när räntehöjningar skett i känsliga konjunkturlägen eller för sent. Dessutom finns starka skäl att förvänta sig en lägre ­effekt av penningpolitiska åtgärder när räntorna redan är nedtryckta. Även om införandet av en ­kapitalbudget inte i första hand ska ses som ett stabiliseringspolitiskt instrument skulle ett sådant ­system sannolikt underlätta en samordning med ­finanspolitiken.

    Både penning- och finanspolitiken måste därför även fortsättningsvis omgärdas av strikta ramverk. Driftsbudgeten bör omfattas av ett balans- eller eventuellt överskottskrav. Eftersom en kapitalbudget ger möjlighet till lånefinansierade utgifter kommer det vara en mycket stor lockelse för politiker att förklä driftskostnader som investeringar för att på så sätt föra in dessa utgifter under kapitalbudgeten. Vikten av tydliga riktlinjer och mekanismer med bred parlamentarisk förankring är därför än mer kritisk för att hantera denna gränsdragnings­problematik. Tydlighet i regelverket som hindrar att driftskostnader förkläds som investeringar är en nödvändig förutsättning för att en kapitalbudget ska kunna införas. Likaså bör ett lånetak upprättas som kan variera över en konjunkturcykel. En oberoende analys och utvärdering av den samhällsekonomiska nyttan av investeringar bör också kopplas till införandet av en kapitalbudget.

    Rätt utformat och med begåvade begränsningar och kontrollmekanismer anser vi dock att återinförandet av en kapitalbudget skulle gynna svensk ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft och välfärd. Givet rådande konjunkturläge och mycket låga räntor torde det dessutom vara rätt tillfälle för denna ­reform.

    **Pontus Braunerhjelm **

    forskningsledare, Entreprenörskapsforum och professor i nationalekonomi

    Johan Eklund

    vd, Entreprenörskapsforum och professor i nationalekonomi

    Annons
    Annons
    X

    Pontus Braunerhjelm och Johan Eklund.

    Foto: Pressbilder/Entreprenörskapsforum Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X