Annons
X
Annons
X

Historisk omställning av matvanorna i Sverige

85 procent av tillfrågade aktörer inom livsmedelsbranschen upplever ett proteinskifte som kommer att leda till att köttet får stå tillbaka för nya proteinkällor. När vår vilja att leva hälsosamt möter klimathotet blir följden en historisk omställning av matvanorna.

Proteinskiftet
Proteinskiftet är här. Svenskarna väljer allt oftare bort kött och till förmån för alternativa proteinkällor.
Proteinskiftet är här. Svenskarna väljer allt oftare bort kött och till förmån för alternativa proteinkällor. Foto: Staffan Löwstedt

Det började bland kroppsbyggare på gymmet och tog sats i GI- och LCHF-trenderna som satte fokus på vådan med snabba kolhydrater.

I dag har proteintrenden normaliserats och blivit en sorts folklig LCHP-diet, low carb high protein. Genombrottet skedde i mejerihyllorna där ensamma burkar med kesella plötsligt fick nya utmanare. Från 2012 och tre år framåt femdubblades försäljningen av kvarg.

Inspirerade av kvargens framfart har vi sett nya produkter som proteinboostade dessertpuddingar och uppstickaren isländsk skyr. Andra varor har sökt sig ut till butikshyllorna i form av proteinberikade versioner av klassiska kolhydratprodukter, så kallade proteinhydrater. Det kan handla om proteinhavregryn, proteinmüsli, proteinberikat bröd eller exempelvis bönpasta. Allt är sådant där det redan finns protein, men nu ännu mer.

Annons
X

Det är dock inte bara vår önskan att äta hälsosamt, i förhoppningen att det ska hejda välfärdssjukdomar som fetma och diabetes, som lett till det starka fokuset på protein.

Ytterligare en avgörande orsak handlar om hållbarhet, visar en färsk rapport från den LRF närstående strategikonsulten Macklean.

Vi ser ett tydligt skifte i synen på protein.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Produktionen av animaliskt protein, och särskilt från nötkött, har på senare år hamnat i rampljuset som en av de viktigaste källorna till växthusgaser och på allvar börjat ifrågasättas ur klimatsynpunkt.

    – Vi ser ett tydligt skifte i synen på protein. Först över en längre period en utplaning av nöt- och griskött och en ökning av det vita köttet i fisk, fågel och protein från ägg. Men nu ser vi också en snabb övergång till vegetariskt protein, säger Lennart Bjurström som är seniorkonsult på Macklean.

    Sedan 1960-talet har konsumtionen av kött ökat med 60 procent, men de senaste tio åren har det skett omkastningar i ledet då kyckling gått fram på framför allt fläskets bekostnad.

    Foto: Staffan Löwstedt

    Än så länge har detta dock bara lett till att den långa ökningen av vår totala konsumtion planat ut – år 2014 konsumerade vi 87,4 kilo per capita mot 87,3 kilo året därefter. Men utvecklingen står darrande och väger och många väntar sig att dagen för ”peak-meat” är nådd och att konsumtionen kommer att gå ned.

    En undersökning som redovisas i Mackleans rapport visar att hela 85 procent av 100 tillfrågade aktörer inom livsmedelsbranschen upplever ett proteinskifte som kommer att leda till minskad köttkonsumtion. För drygt hälften av företagen rankas proteinskiftet som en av de viktigaste strategiska frågorna.

    Proteinskiftet sker på flera fronter:

    • Kött går från huvudsaken på tallriken till att vara bisak. Högre andel kvalitetskött och mindre andel billigt importkött.

    • Allt fler blir flexitarianer, det vill säga vegetarianer på deltid. En större andel av målen under veckan är vegetariska.

    • Från industrin kommer en strid ström av nya halvfabrikat där allt eller delar av det animaliska proteinet byts ut.

    • En bred jakt har inletts på alternativa och hållbara proteinkällor som baljväxter, frön och spannmål men också exempelvis alger, svamp, odlat kött och insekter.

    Försäljningen av kvarg femdubblades 2012–2015. Foto: TT

    Runt om i livsmedelsindustrin puttrar det och pyser av nya projekt och storsatsningar som nått så långt att trenden redan är självuppfyllande när lanseringarna följer på varandra.

    Nya riktmärken i butikshyllorna just nu är till exempel Scans nya fifty/fifty-produkt Korvish – hälften kött och hälften grönsaker – som bygger på tänket att vi kan äta sådant som ser ut och smakar i stort sett som förr men ändå minskar belastningen på klimatet. Samma sak gäller Ugglarps produkt Färsking.

    Vi måste göra det lätt att välja mer vegetariskt.

    Eller den sojabaserade köttersättningen Oumph! som nyligen utsågs till årets dagligvara. Den påstås till och med vara så resurseffektiv att jorden skulle kunna föda även flera andra planeters befolkningar.

    Inom livsmedelsbranschen och jordbruket är det förstås kontroversiellt att tala om ett proteinskifte. ICA:s chefsdietist Christina Karlsson föredrar diplomatiskt att kalla det för en proteinresa.

    – Vi behöver gå över till mer vegetariska protein som bönor utan att helt tappa köttet som vi också behöver, säger hon.

    Även hon pekar på att de främsta drivkrafterna är hållbarhet och hälsa. För detaljhandeln är det en utmaning att bredda utbudet av varor.

    – Vi tittar på det här hela tiden. Vi måste göra det lätt att välja mer vegetariskt.

    Vi tror inte att proteinskiftet utgör ett hot mot svensk köttproduktion i sig.

    Lennart Bjurström ser den stora tillväxten bland flexitarianer.

    – Förr fanns det mycket tillsatser i vegoprodukter, men det fungerar inte när gemene man vill äta vegetariskt. Då måste produkterna vara helgjutna, kännas fräscha och smaka gott.

    Över huvud taget verkar synen på kött bli mindre ideologiskt svart eller vit. En trend är att minimera köttet till smaksättare, till exempel genom att strö knaperstekt bacon över den vegetariska rätten eller koka rödbetor i köttfond.

    – Vi tror inte att det här proteinskiftet utgör ett hot mot svensk köttproduktion i sig som präglas av hög djuromsorg. Men det blir ett ökat fokus på kvaliteten när konsumenterna vill äta kött bland andra proteiner, säger Lennart Bjurström.

    Han menar att det är flera motiv som driver oss konsumenter, ofta samtidigt.

    – Många ser protein som det nya hälsosamma, även om det är på lite oklara vetenskapliga grunder. De flesta av oss får ju redan i oss tillräckligt med protein. Vi försöker handla rätt så att det är bra för oss själva och för alla andra, men också för plånboken.

    Smörstekta syrsor – innehåller mycket protein. Foto: Marcus Ericsson/TT
    Annons

    Proteinskiftet är här. Svenskarna väljer allt oftare bort kött och till förmån för alternativa proteinkällor.

    Foto: Staffan Löwstedt Bild 1 av 4
    Foto: Staffan Löwstedt Bild 2 av 4

    Försäljningen av kvarg femdubblades 2012–2015.

    Foto: TT Bild 3 av 4

    Smörstekta syrsor – innehåller mycket protein.

    Foto: Marcus Ericsson/TT Bild 4 av 4
    Annons
    X
    Annons
    X