Lars Fr H Svendsen:De obegripliga dådens tanklösa manifest

Enligt Anders Behring Breivik var terrordåden mest av allt ett sätt att marknadsföra hans våldsmanifest. Budskapet i den osammanhängande texten präglas likväl av självmotsägelser och stockreaktionära ryggmärgsreflexer.

Under strecket
Publicerad

Sundvollen. Rosor och ljuslyktor placerades ut för att minnas offren för massakern på Utøya.

Foto: FERDINAND OSTROP/SCANPIX NORGE
Annons

Att undersöka om Anders Behring Breivik har något som rimligtvis skulle kunna kallas en filosofi, är kanske att ge honom alltför stort erkännande. Helst borde hans manifest, ”2083”, förpassas till glömskan. Inte minst med tanke på att han framställt dåden som ”marknadsföring” för manifestet. Men texten har spritts i en så stor omfattning att vi inte kan undgå att förhålla oss till den. Dessutom är den vår viktigaste källa till att förstå processen som ledde fram till katastrofen.

Givetvis är det ett verk av en galning, i ordets vardagliga bemärkelse, men han är knappast så galen att det frikänner honom från moraliskt och juridiskt ansvar. Han uppfyller de klassiska, aristoteliska kriterierna för att ha handlat frivilligt: kontroll över och insikt om handlingen. Det ligger tankar bakom hans handlingar.

Annons
Annons
Annons