Annons

Lars Fr H Svendsen:De obegripliga dådens tanklösa manifest

Enligt Anders Behring Breivik var terrordåden mest av allt ett sätt att marknadsföra hans våldsmanifest. Budskapet i den osammanhängande texten präglas likväl av självmotsägelser och stockreaktionära ryggmärgsreflexer.

Under strecket
Publicerad

Sundvollen. Rosor och ljuslyktor placerades ut för att minnas offren för massakern på Utøya.

Foto: FERDINAND OSTROP/SCANPIX NORGE Bild 1 av 1

Sundvollen. Rosor och ljuslyktor placerades ut för att minnas offren för massakern på Utøya.

Foto: FERDINAND OSTROP/SCANPIX NORGE Bild 1 av 1
Sundvollen. Rosor och ljuslyktor placerades ut för att minnas offren för massakern på Utøya.
Sundvollen. Rosor och ljuslyktor placerades ut för att minnas offren för massakern på Utøya. Foto: FERDINAND OSTROP/SCANPIX NORGE

Att undersöka om Anders Behring Breivik har något som rimligtvis skulle kunna kallas en filosofi, är kanske att ge honom alltför stort erkännande. Helst borde hans manifest, ”2083”, förpassas till glömskan. Inte minst med tanke på att han framställt dåden som ”marknadsföring” för manifestet. Men texten har spritts i en så stor omfattning att vi inte kan undgå att förhålla oss till den. Dessutom är den vår viktigaste källa till att förstå processen som ledde fram till katastrofen.

Annons
Annons
Annons