X
Annons
X
Recension

Arkitekterna och byggbranschen. Om vikten av att upprätta ett kollektivt självförtroende De långalinjalernas mörka natt

Det första man sparade på var arkitekterna. Finansminister Sträng slog 1960 fast att alla möjligheter att bygga billigare skulle tillvaratas, med följd att arkitekterna kom att betraktas som överbetalda tyckare. En läsvärd avhandling handlar om arkitekturens svacka och ett förlorat självförtroende som ännu inte kommit tillbaka.

Samtidigt som byggbranschen krisar efter mögelskandaler, kostnadsskandaler och konkurrensskandaler har arkitekturen en alldeles egen kris. Denna handlar om ignorerad kunskap, urholkad auktoritet och, som en följd därav, ett stukat självförtroende. Hur detta kommer sig, och vad man möjligen kan göra åt det, har nu blivit föremål för en doktorsavhandling i arkitektur vid Chalmers Tekniska Högskola. Författaren, Kristina Grange, är själv ingenjör i botten och har därmed ett ben i var kultur. Detta är sannolikt en orsak till varför det blivit en så ovanligt läsvärd avhandling.
Grange berättar en helt annan arkitekturhistoria än den vanliga. I stället för den heroiska beskrivningen av arkitekters samhälleliga och konstnärliga gärningar under 1900-talets andra hälft, kan man här läsa om hur det gick till när den svenska byggbranschen utvecklades till en av
världens mest storskaliga.

1952 manade Sven Dahlberg, chef för byggföretaget SIAB, till förenklingar. "Vi borde bygga enklare, bredare, och högre hus." Också Gunnar Sträng, som då var socialminister, tryckte vid ett tal till Byggförbundet samma år på att arkitekterna måste lätta på sina estetiska ambitioner.
De gamla småskaliga bostadsbyggarna var inte rustade att genomföra 50-talets bostadssociala mål - det krävdes större tag. Det blev anläggningsfirmorna, vilka ursprungligen enbart anlitades för grundläggningen, som nu gick till nya höjder. Det är talande att Sveriges i dag tre största byggföretag - Skanska, NCC och Peab - alla har en bakgrund som anläggningsföretag.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X