Annons

de Beauvoir och det tvetydigas filosofi

”Det andra könet” har ofta lästs som en sociologisk studie över kvinnans situation, och man har missat författarens filosofiska utgångspunkter. Hon levererar ingen enhetlig feministisk teori, men än idag engagerar och provocerar boken läsare från skilda läger.

Under strecket
Publicerad

Simone de Beauvoir (1908–1986).

Foto: HULTON ARCHIVE/GETTY IMAGES

Simone de Beauvoir (1908–1986).

Foto: HULTON ARCHIVE/GETTY IMAGES
Simone de Beauvoir (1908–1986).
Simone de Beauvoir (1908–1986). Foto: HULTON ARCHIVE/GETTY IMAGES

Orden ”Jag föddes klockan fyra på morgonen den 9 januari 1908 i ett rum med vitlackerade möbler och fönster ut mot Boulevard Raspail” inleder första delen av Simone Lucie Ernestine Marie Bertrand de Beauvoirs självbiografi, ”En familjeflickas memoarer” (1958). Den skildrar barndomen och uppväxten i en borgerlig miljö i Paris: barnflickan Louise, de lika beundrade som distanserade föräldrarna, en yngre syster, katolsk flickskola, långa somrar på landet med tanter, farbröder och kusiner. Senare skriver de Beauvoir att det var hennes lycka – och ett inslag av slump i hennes annars förutsägbara till­varo – att familjens ekonomiska situation försämrades så avsevärt kring 1920 att hon och hennes syster tvingades utbilda sig. Efter universitetsstudier i litteratur, matematik och filosofi vid Sorbonne och École normale supérieure undervisade de Beauvoir under några år i filosofi på gymnasiet, men levde sedan på inkomster från sitt skönlitterära, filosofiska och politiska författarskap.

Annons
Annons
Annons