Annons
X
Annons
X

Datorn är den nya terapisoffan

E-hälsa växer fort nu. Sverige leder utvecklingen vad gäller psykologisk behandling på nätet. Forskningen har visat både bra och hållbara resultat, men en ny avhandling pekar också på biverkningar av nätbaserad terapi.

Internetpsykiatrins hemsida kan vara ett första steg att utröna om en nätbehandling kan vara något för den som har psykiska problem av olika slag.
Internetpsykiatrins hemsida kan vara ett första steg att utröna om en nätbehandling kan vara något för den som har psykiska problem av olika slag. Foto: Staffan Löwstedt

I Stockholms läns landsting finns sedan flera år tillbaka Internetpsykiatrin som bland annat erbjuder behandling mot depression, paniksyndrom, IBS (irritable bowel syndrome) och social fobi via nätet – men alltid med en psykolog eller någon annan utbildad behandlare i andra änden som kommunicerar med varje patient.
Hittills har det krävts ett första besök på plats i Huddinge, men nu testas läkarbedömningar via video som en del i ett pilotprojekt. Med vårdvalet kan patienter i hela landet söka hit.

Internetbaserad kognitiv beteendeterapi har visat goda resultat för flera olika psykiatriska tillstånd. Patienten som följer behandlingen via sin dator går igenom ungefär tolv behandlingssteg och tar ansvar för att följa programmet själv, men rapporterar om sin utveckling och får återkoppling från sin behandlare.
För den som inte vill ta ledigt från jobbet för att gå i psykoterapi på dagtid eller har svårt att hinna av andra skäl kan det vara smidigt att sköta behandlingen hemma. Men det kräver disciplin, god läskunnighet på svenska och ett engagemang för att ta sig igenom varje modul och göra sina hemuppgifter.

Annons
X

Psykoterapi är ingen promenad i parken – och även psykologisk behandling riskerar att ge biverkningar. Det visade den avhandling i psykologi som Alexander Rozental lade fram i februari.
Bortåt nio procent av de patienter med depression och ångestsyndrom som fick internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT) i flera av de studier Alexander Rozental mätte rapporterade negativa effekter av behandlingen. Det kunde vara sömnproblem, mer ångest, att de fick en sämre relation till sin behandlare – i vissa fall för att de inte var nöjda med svaren.
– Vi behöver fråga patienterna tydligare om negativa aspekter. Även om du är en duktig psykolog så kan det vara viktigt att fråga om de här sakerna lite mer systematiskt, menar Alexander Rozental.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Överhuvudtaget är biverkningar av psykologisk behandling generellt inte särskilt studerat. De amerikanska undersökningar som finns pekar mot att ungefär åtta procent drabbas av olika sidoeffekter. Psykologiska behandlingar är ofta kraftfulla och Alexander Rozental menar att det vore önskvärt att se över lagarna kring vilka som får utföra behandlingar.
    –  I Sverige finns det ingen kvacksalverilag när det gäller psykologiska behandlingar som det gör inom somatiken. Vem som helst kan i praktiken behandla en deprimerad patient som i värsta fall börjar må sämre och uppleva negativa effekter och stå helt skyddslös, säger han.
    Att försämring eller andra negativa effekter uppstår i psykologisk behandling är inte oväntat, men behandlaren bör vara medveten om risken.

    Sedan förra året är samtliga landsting och regioner anslutna till den nationella plattformen Stöd och behandling via 1177 Vårdguiden. SKL, Sveriges kommuner och landsting har investerat många miljoner på att utveckla plattformen. Varje landsting väljer själva vilka behandlingsprogram de ska köpa in.
    – Jag är övertygad om att vi ligger längst fram i världen eftersom vi erbjuder den här plattformen till alla landsting, säger Anna Östbom.
    Vem som helst får inte tillgång till plattformen, landstingen väljer noggrant vilka som får behörighet att använda den, understryker hon. I år ska program för ångest och depression granskas av en särskilt kompetensgrupp under Nationell samordning för kunskapsstyrning.

    Per Carlbring, professor i psykologi vid Stockholms universitet som varit Alexander Rozentals handledare i avhandlingsarbetet har både använt och gjort studier av internetbaserade psykologiska behandlingar sedan slutet 1990-talet. Han ser stora fördelar med nätbaserad behandling.
    – Forskningen har visat på god genomsnittlig effekt som ofta håller i sig eller ger fortsatta effekter. Patienten har dessutom kvar texterna och kommunikationen med terapeuten att gå tillbaka till efteråt.
    Per Carlbring tror också att formen sänker tröskeln för att söka behandling. Vissa föredrar att slippa sitta öga mot öga med en behandlare. Det kan vara lättare att öppna upp sig hemifrån.
    Nackdelarna är att instruktionerna kan vara svåra att förstå och att kommunikationen med behandlaren inte räcker till. Att sitta öga mot öga ger information som kan gå förlorad över nätet.
    Viktigast är förstås att diagnosen är rätt ställd, att det nätbaserade programmet är utvalt för att passa den enskilda patienten och att det finns en kommunikation med behandlaren.

    Per Carlbring önskar att det skulle finnas ett nationellt centrum för nätbaserad psykologisk behandling. Då skulle de kunna utvärderas och förfinas på ett mer effektivt sätt.
    – Ett problem med SKL är att man har tagit en fram en väldigt bra teknisk plattform, men den måste fyllas med behandlingsinnehåll. Det vore väl snyggt om det fanns nationellt framtaget innehåll också? Men så fungerar inte det landstingsstyrda Sverige.
    Trots allt är Per Carlbring nöjd med att utvecklingen av nätbaserade behandlingar inte har gått så fort.
    – Det är viktigt att man inte är för ivrig och hakar på trender utan låter forskning och erfarenhet styra. Trots bra resultat av nätbehandling och att det kan vara mer ekonomiskt tror Per Carlbring mest på en blandning av virtuell och verklig kontakt som den bästa lösningen för framtiden.

    Annons
    Annons
    X

    Internetpsykiatrins hemsida kan vara ett första steg att utröna om en nätbehandling kan vara något för den som har psykiska problem av olika slag.

    Foto: Staffan Löwstedt Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X