Annons
X
Annons
X

”Dataöverföringar till USA ska stoppas”

Stora mängder information om enskilda förs över till USA varje dag. Men på onsdagen förklarade EU-domstolen att de så kallade Safe Harbour-avtalen ska förklaras ogiltiga. Detta kommer att få stora konsekvenser, skriver Amelia Andersdotter, dataskydd.net.

[object Object]
Amelia Andersdotter Foto: Bertil Enevåg Ericson/TT

DEBATT | DATALAGRING

På onsdagen föreslog EU-domstolen att de så kallade Safe Harbor-avtalen ska förklaras ogiltiga. Avtalen slöts mellan EU och USA i början av 2000-talet. De gör dataöverföringar till USA lagliga genom att amerikanska företag tillåts garantera att de uppfyller europeiska standarder för dataskydd. Domstolens förslag är grundat i att
rättsäkerheten för EU:s medborgare, till skillnad från vad avtalen föreslår, inte kan garanteras.

Ett beslut I enlighet med förslaget kommer sannolikt att innebära förändringar i finans- och resesektorn, samt för offentlig sektor. Stora
mängder information om enskilda förs över till USA varje dag. När du genomfört ett bankärende, eller om du planerar att resa någonstans, är
dataöverföringar oundvikliga. IT-systemen är byggda så. I Sverige har den ökande användningen av molntjänster i både privat och offentlig sektor inneburit att information som en myndighet, en vårdinstans eller en skola sparar om dig hamnar i USA. När informationen väl är under ett amerikanskt företags kontroll upphör de svenska myndigheternas möjlighet
att se till att svensk lag efterlevs.

EU-domstolen har vid granskning av Safe Harbor-avtalen kommit fram till att ingen myndighet, vare sig i medlemsländerna eller i Bryssel, kan
garantera rättssäkerhet vid behandling av europeiska personuppgifter i USA. Amerikanska rättigheter gäller bara amerikanska medborgare.
EU-kommissionen har försökt förbättra Safe Harbor-avtalen, men flera års förhandlingar har inte lett någonstans. Beslutet borde påminna
politikerna om att diplomatiska svårigheter mellan makthavare inte är en ursäkt för att eftersätta privatpersoners rättigheter.

Annons
X

I april 2015 lade Justitiedepartementet ett förslag på ny svensk myndighetsdatalag där myndigheter ges utökade möjligheter att överföra information till länder som inte följer svenska lagar om dataskydd och privatliv. Som argument anförs att det redan är möjligt, och att det hittills varit lagligt. Ett bakomliggande argument som inte nämns är att det kan vara dyrt att göra de organisatoriska och tekniska omställningar som krävs för att garantera medborgarna den rätt till dataskydd de har i lag.

Lösningen att myndigheter inte längre ska ha ett ansvar att skydda rättssäkerhet och grundläggande rättigheter för privatpersoner är
orimlig. Banksektorn, resesektorn och offentlig sektor måste förbättra sina IT-system och sina organisationer och leva upp till det grundläggande skydd som EU-stadgan ger varje svensk privatperson.

Mänskliga rättigheter har i Sverige en tendens att reduceras till konflikter mellan privatpersoner istället för relationen mellan medborgare och stat. IT-förvaltning är ett viktigt område inom vilket vi
måste förändra den diskursen. Låt EU-domstolens dom och förslaget till
myndighetsdatalag bli ett första område där vi åter utforskar mänskliga rättigheter i den kontext de tillkommit: maktbalans mellan individ och
offentliga institutioner.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    **Amelia Andersdotter **

    ordförande Dataskydd.net

    EU-domstolen i Luxemburg. Foto: Peter Hoelstad/TT
    Annons

    Amelia Andersdotter

    Foto: Bertil Enevåg Ericson/TT Bild 1 av 2

    EU-domstolen i Luxemburg.

    Foto: Peter Hoelstad/TT Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X