Annons
X
Annons
X

Datalagringsdirektivet måste rivas upp

Datalagringsdirektivet är inte förenligt med grundläggande rättigheter. Det slår EU-domstolens generaladvokat fast i ett utlåtande. Nu är det hög tid för regeringen att arbeta för att EU river upp detta djupt integritetskränkande direktiv, skriver Jens Holm (V), Maria Ferm (MP) och Rikard Allvin (MP).

BRÄNNPUNKT | DATALAGRINGSDIREKTIVET

Det högst kontroversiella datalagringsdirektivet infördes i svensk lag den första maj förra året, med stöd av den moderatledda regeringen och Socialdemokraterna. I korthet går direktivet, så som det är implementerat i Sverige, ut på att internet- och telefonoperatörer tvingas lagra uppgifter om sina kunders trafikdata, inklusive mejl, telefonsamtal, sms samt inblandade personers geografiska position vid samtalen. All information lagras i sex månader. Syftet är brottsbekämpning.

EU-domstolens generaladvokat Pedro Cruz Villalón skriver den 12 december i sitt utlåtande att datalagringsdirektivet är oförenligt med EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Han poängterar att direktivet utgör en allvarlig inskränkning av medborgarnas integritet, och varnar för hur direktivet kan göra det möjligt att i detalj kartlägga enskilda människors privatliv. Vidare varnar han för hur uppgifterna kan missbrukas.

Att datalagringsdirektivet bryter mot grundläggande medborgerliga rättigheter är dock ingen nyhet. Tidigare har nationella domstolar i Tyskland, Tjeckien och Rumänien funnit direktivet i strid mot grundläggande rättigheter. Till och med EU-kommissionens egen utredning av direktivet för två år sedan visade på en mängd brister. Därutöver skickade drygt 100 människorättsgrupper, jurister och medborgarrättsorganisationer ett brev till ansvariga EU-kommissionärer sommaren 2010 där man varnade för direktivets långtgående konsekvenser och krävde att EU-kommissionen skulle riva upp direktivet. Innan omröstningen i riksdagen varnade även vi i en debattartikel här på Brännpunkt 19/3 2012 för hur direktivet står i motsatsförhållande till mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värden. Likväl var de enda partierna som röstade nej till direktivet i Riksdagen Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Annons
X

Datalagringsdirektivet är ett flagrant angrepp på grundläggande medborgerliga rättigheter. I en tid då övervakningsskandalerna står som spön i backen är det nu hög tid att på allvar ta tag i integritetsfrågorna i Sverige. Allt för länge har den moderatledda regeringen tillåtits sätta den personliga integriteten på undantag genom införandet av en mängd nya lagar, däribland den omstridda FRA-lagen.

Rätten till respekt för vårt privatliv och privata kommunikation är rättigheter som slås fast i såväl FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna som i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Våra två partier står upp för medborgerliga rättigheter och verkar för att riva upp datalagringsdirektivet.

JENS HOLM (V)

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    riksdagsledamot

    MARIA FERM (MP)

    riksdagsledamot

    RIKARD ALLVIN (MP)

    riksdagskandidat

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X