Annons
X
Annons
X

Datalagring leder inte till färre brott

Det finns inga konkreta bevis på att datalagringsdirektivet leder till fler lösta brott. Det visar en hemlig utvärdering av det omdiskuterade EU-direktivet rapporterar den norska tidningen Aftenposten. Rapporten, som SvD.se läst, visar också att direktivet misslyckats på flera andra punkter.

HEMLIG UTVÄRDERING VISAR BRISTER I DIREKTIVET

Samtliga medlemsländer som svarat på EU-kommissionens frågor är överens om att datalagringsdirektivet är effektivt för att bekämpa brott.

De pekar både på att polisens utredningsarbete underlättats och att det blivit lättare att få kriminella dömda.

Men den uppfattningen saknar stöd i statistiken. I den utvärdering som EU-kommissionen låtit genomföra konstateras att det inte finns någon kvantitativ data som ger medlemsländerna rätt.

Annons
X

Flera remissinstanser hävdar tvärtom att direktivet varken lett till minskad brottslighet eller högre uppklarningsgrad.

Enligt datalagringsdirektivet måste telefon- och internetoperatörer spara uppgifter om sina kunders kommunikation i mellan sex månader två år. Det handlar om allt ifrån vem som ringt vem till när kunden varit uppkopplad på nätet eller skickat sms eller e-post till någon annan.

Tanken med direktivet var att harmonisera lagstiftningen i EU-länderna och införa liknande regler för alla operatörer. Men det har inte skett, enligt rapporten som Aftenposten fått tag i.

Stäng

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    I dag varierar både hur länge uppgifterna sparas till hur ofta de används av polis och åklagare. I Frankrike gjordes över en halv miljon förfrågningar av myndigheterna 2008 och i Storbritannien runt 470 000. Samma siffra på Cypern var 34 och i Tyskland runt 13 000.

    Dessutom tvingas operatörerna i vissa medlemsländer själva stå för kostnaden för lagringen, medan staten i andra länder ger ersättning.

    Sverige har ännu inte infört direktivet och det lär heller inte ske före valet i höst. Men både från den borgerliga och den rödgröna sidan har det kommit signaler om att bara införa miniminivån med en lagring på sex månader.

    Detta får också stöd av rapporten – enligt utvärderingen används information som mest under just de sex första lagringsmånaderna. Därefter svalnar intresset betydligt för att begära ut uppgifterna.

    Enligt rapporten varierar också både vilka uppgifter som sparas, i vilka brottsutredningar de får användas och vilka operatörer som omfattas. I Tyskland tvingas till exempel också anonymiseringstjänster lagra uppgifterna, vilket i princip tar bort möjligheten till anonymt surfande.

    Samtidigt finns ingen gemensam defintion av termen ”allvarlig brottslighet”, vilket gör att de lagrade uppgifterna i Storbritannien också får användas i jakten på fildelare.

    Enligt norska rättsexperter som Aftenposten talat med är det inte uteslutet att utvärderingen leder till att direktivet görs om.

    – Detta kommer troligtvis att innebära att det görs ändringar i direktivet, säger Finn Arnesen, professor och expert på EU-rätt vid Senter för europarett, som gått igenom rapporten på Aftenpostens uppdrag.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X