Annons

Därför vill Juholt inte prata om skatterna

Regeringen framgångar med sänkta skatter och jobbpolitik har gjort det omöjligt för oppositionen att tala öppet om vad den egentligen vill.

Under strecket
Publicerad

I sitt testamente efter valförlusten konstaterade Mona Sahlin att Socialdemokraterna hade ”en skattepolitik som skrämde bort väljare”. För att slippa plågas av frågor om skatter och avdrag tog efterträdaren Håkan Juholt därför till det mest klassiska av knep: han begravde skattepolitiken i en utredning. Tillsammans med sin ekonomiskpolitiske talesman Tommy Waidelich deklarerade han, för att stilla eventuell oro, att det fanns ”små möjligheter och heller inga direkta behov av att kraftigt höja eller sänka skatterna” (DN Debatt 31/3), varefter en arbetsgrupp tillsattes. Ledare för gruppen blev Leif Pagrotsky, medan Marika Lindgren Åsbrink, tidigare huvudsekreterare i Socialdemokraternas kriskommission och sedan i våras Juholts ekonomiskpolitiska rådgivare, tillsattes som sekreterare. Arbetet ska vara klart om ett år – under tiden kan Juholt prata om annat, är det tänkt.

Samtidigt står det klart att alliansregeringens skattesänkningar – som S har motsatt sig samtliga av – har gett god effekt. Exempelvis har avdragen för de hushållsnära tjänsterna och jobbskatteavdragen blivit som levande skyltfönster för borgerlig politik: sänkta skatter ger lägre priser och högre efterfrågan vilket leder till fler jobb och bättre ekonomi. Faktum är att under Fredrik Reinfeldt har skattetrycket sänkts, från 48,3 procent 2006 till 45,8 procent 2010, samtidigt som Sverige har klarat sig bättre genom krisen än andra jämförbara länder och sysselsättningen stigit.

Annons
Annons
Annons