Eric Cullhed:Därför skrattar aldrig den vise utan att darra

”Två skrattande män” av Hans von Aachen (1552–1615).
”Två skrattande män” av Hans von Aachen (1552–1615).

Varför tycker vi att vissa saker är så roliga att vi börjar skratta? I trebandsverket ”Gudomliga komedier” beger sig teologen Ola Sigurdson på jakt efter humorns undflyende natur genom den västerländska idéhistorien. 

Under strecket
Publicerad
Annons

Och Ordet vart fläsk, och tog sin boning ibland oss” ekade den tyske predikantens allvarsamma stämma mellan de vitkalkade bykyrkoväggarna i 1860-talets Hammelev, Jylland, plötsligt glömsk av att tyskans Fleisch, ’kött’, inte är detsamma som danskans flæsk. Den oavsiktliga hädelsen antände ingen högtidlig glöd utan gnistor av fnitter som varstans, till pastor Heinrich Eckells förtret, blossade upp i svårkvävda gapskratt i församlingen. Pinsamheten ansågs tillräckligt rolig för att påträffas i folkmun 40 år senare, men anekdoten är nog ett påhitt eftersom historien förekommer som anonymiserad vits redan i en välkänd fotnot som exemplifierar komikens väsen i Søren Kierkegaards ”Avslutande ovetenskaplig efterskrift” (1846).

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons