Annons

Därför skiljer sig konstmusiken från poppen

Polarpristagarna Max Martin och Cecilia Bartoli anländer till prisutdelningen i Stockholms Konserthus.
Polarpristagarna Max Martin och Cecilia Bartoli anländer till prisutdelningen i Stockholms Konserthus. Foto: Christine Olsson/TT

Max Martin är vår mest framgångsrike kompositör – men knappast den främste. Erik Wallrup undrar varför popmusikskribenter inte längtar efter något bestående.

Under strecket
Publicerad

Redan i den pågående musikdebattens första meningar (SvD 26/5) formulerades några väsentligheter som tyvärr knappt följts upp. Där sas att konstmusiken står för en viktig del av vårt samhälles intellektuella och emotionella kapital, och att musiken är sammanflätad med de övriga konstarterna, med matematiken, med filosofin. Musiken är inget tidsfördriv, utan har med våra liv att göra.

I ett märkligt motbud (12/6) hävdar däremot Helsingborgs konserthuschef Fredrik Österling och chefdirigent Stefan Solyom att det alls inte finns några speciella kvaliteter i den musik de satts att förvalta och bygga vidare på. Musiken tycks endast kunna säga det vi vill att den ska säga, vilket gör all musik utbytbar. För Helsingborgs del är det nog tur att institutioner är sega konstruktioner.

Annons
Annons
Annons