Annons
X
Annons
X

”Därför röstar jag ja till vapendirektivet”

Vapendirektivet i EU handlar inte om terrorism – det finns det andra regelverk för. Det handlar istället om att förbättra säkerheten kring lagliga vapen i allmänhet, och här förklarar jag skälen till att rösta ja, skriver Europaparlamentariker Bodil Valero (MP).

Bodil Valero
Bodil Valero Foto: Fredrik Hjerling

DEBATT | EU:S NYA VAPENREGLER

I veckan som kommer röstar EU-parlamentet om en uppdatering av det så kallade vapendirektivet, regelverket som sätter lägstanivån för EU-ländernas lagar om vem som får inneha vapen och hur lagliga vapen ska hanteras inom unionen.

När EU-kommissionen släppte sitt förslag på nytt vapendirektiv ifjol, var det i efterdyningarna av terroristattackerna i Paris och det präglades av viljan att under tidspress visa handlingskraft gentemot oroade medborgare. Problemet var inte bara att förslaget innehöll flera brister som jag och mina kollegor i EU-parlamentet har försökt rätta till. Vapendirektivet presenterades dessutom felaktigt som en antiterroråtgärd, vilket öppnade dörren för massiv och berättigad kritik från lagliga vapenägare, som kände sig orättvist utpekade och misstänkliggjorda som potentiella terrorister.

Lagliga vapenägare undrade givetvis varför EU fokuserade på deras vapen istället för åtgärder mot de olagliga vapnen på svarta marknaden, som i regel är de som används i terrordåd. Det enkla svaret är att vapendirektivet inte handlar om terrorism, det finns det andra regelverk för. Direktivet handlar istället om att förbättra säkerheten kring lagliga vapen i allmänhet.

Annons
X

I EU-parlamentet har jag, Anna-Maria Corazza Bildt (M) och Cecilia Wikström (L) på olika sätt drivit på för ökad säkerhet, men mot kommissionens förslag på totalförbud.

Jag kommer att rösta ja till vapendirektivet av tre anledningar:

1) Det kommer att öka säkerheten för Europas medborgare.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Skärpningarna som föreslås kring lagliga vapen i vapendirektivet handlar om att minska risken att lagliga vapen hamnar i fel händer eller används på fel sätt. Till exempel täpps kryphål till vad gäller reglerna för desaktivering och märkning av vapen, men också om informationsutbyte mellan medlemsstaterna, lämplighetstest och striktare regler kring de farligaste vapnen. Skärpningarna kommer att höja lägstanivån och öka säkerheten för EU:s medborgare. Det kommer att minska risken för olyckor, mord och masskjutningar, till exempel skolskjutningar, som oftast sker med lagliga vapen.

    Det hävdas ibland att inga brott begås med lagliga vapen, men det stämmer inte. Snarare är det skillnad på vilken typ av våld och vapen. Bland de män som varje år dödas i Europa av skjutvapen, dödas de flesta av olagliga vapen, oftast i samband med gängrelaterad brottslighet. Bland kvinnorna däremot, dödas de flesta av lagliga vapen, oftast i hemmet av sin partner.

    2) Det står inte emot insatser mot illegala vapen – tvärtom.

    Förutom vapendirektivet som reglerar de lagliga vapnen intensifierar just nu EU och Sverige insatserna mot illegala vapen som finns på svarta marknaden. Eftersom illegala vapen redan är olagliga handlar insatserna till exempel om operativa åtgärder som gränsöverskridande polis- och tullsamarbete, samt vapenamnestier och uppköpsprogram för att motverka tillgången på främst militära vapen från postkonfliktområden, så att inte kriminella eller terrorister kan nå dem. Vapendirektivet gör det svårare för legala vapen att nå den svarta marknaden och lättare att spåra de vapen som ändå gör det.

    3) Sverige får i princip behålla sitt regelverk, medan andra länder höjer sig mot svensk nivå.

    Mitt mål under förhandlingarna i parlamentet har varit att Sverige ska kunna behålla ett strikt och fungerande regelverk medan andra länder får höja sig och komma närmare en svensk säkerhetsnivå. Så har det också blivit. Visst finns det områden där vi gröna gärna hade sett skarpare skrivningar, till exempel vad gäller lämplighetstest för dem som söker vapenlicens och regleringen av stora magasin. Men på det stora hela är den kompromiss vi röstar om, med de undantag och förändringar som skrivits in, godtagbar. Det blir till exempel inget stopp för distanshandel, som hade kunnat drabba svensk glesbygd; vi har fått till undantag för frivilliga skytterörelsen, för muséer och samlare; skidskytte- och lantbruksgymnasium drabbas inte och vi får ett gemensamt europeiskt regelverk för förvaring efter svensk modell.

    Under mitt arbete med vapendirektivet har jag tagit emot både hot och hat, vilket har varit obehagligt, särskilt som avsändarna själva varit vapeninnehavare, vars lämplighet man därmed kan ifrågasätta. Men jag har också tagit emot konstruktiv kritik av engagerade medborgare ur jakt- och skytterörelsen. Det tackar jag för och jag har tagit till mig av förslagen för att försöka förbättra direktivet.

    Det finns en bred enighet från de svenska partierna bakom direktivet. I riksdagens EU-nämnd har samtliga partier ställt sig bakom direktivet med de ändringar som regeringen drivit på i EU:s ministerråd. I EU-parlamentet har jag, Anna-Maria Corazza Bildt (M) och Cecilia Wikström (L) på olika sätt drivit på för ökad säkerhet, men mot kommissionens förslag på totalförbud.

    Men samtidigt som jag, Corazza Bildt och Wikström arbetat för att förbättra direktivet har deras kollegor Christoffer Fjellner (M) och Jasenko Selimovic (L) ägnat sig åt att sprida felaktigheter i medierna om direktivet. Fjellner vill att hela förslaget röstas ned och tas om. En process som skulle ta flera år och vars resultat kan bli ännu tuffare för jägare och skyttar. Selimovic valde att rösta nej till förslaget i sitt utskott. När hela EU-parlamentet röstar om vapendirektivet i Strasbourg i veckan får vi se om M och L klarar att hålla en rak linje. Det vore angeläget för europeiska medborgares säkerhet.

    Bodil Valero (MP)

    Europaparlamentariker

    Annons
    Annons
    X

    Bodil Valero

    Foto: Fredrik Hjerling Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X