Annons
X
Annons
X

Därför pratade jag med en sverigedemokrat

PÅ PLATS | ALMEDALSMINGEL

Det är sen kväll och minglandet pågår i Almedalen. Fram till ett bord, där jag och ett otal andra politiskt intresserade figurer från såväl höger som vänster står, kommer två sverigedemokrater. Stämningen blir oerhört märklig. Några gör en hederssak av att markera avstånd och går därifrån. Andra vänder sig bort, och viskar att ”det är sverigedemokrater”. Någon kommer senare fram för att håna och provocera. Själv blir jag illa till mods av att jag inte vet om andra ska se ett enormt övertramp i det faktum att jag står kvar. Dock har jag mycket svårt att vända ryggen åt någon som sträcker fram handen för att hälsa. Det är en ouppfostrad och dum reaktion.

Sd har seglat upp som slagträ under politikerveckan. Mp och s kräver i DN (10/7) svar från Alliansen hur man tänker agera om Sd kommer in i riksdagen vid nästa val och lovar samtidigt själva att inte ingå samarbete. Genom sitt utspel bjuder s och mp in Sd till en förtida och onödig maktfördelningsdiskussion. Inget parti vill samarbeta med Sd, vilket allianspartiernas partisekreterare också påpekade igår. S och mp missar dessutom att Sd ingår i ett kraftfält som har mindre med sakfrågor och mer med symbolik att göra.

Den folkliga förgrymmelsen över att ratificeringsarbetet med Lissabonfördraget fortsätter trots Irlands nej är ett exempel på samma sak. Det handlar om en väljarnas önskan att sätta åt politiker när de agerar arrogant. Gårdagens utspel kommer garanterat att uppfattas som just detta, inte minst bland s-väljare med Sd-böjelser.

Annons
X

Sverigedemokraterna jag pratar med är upplivade av uppståndelsen som deras närvaro skapar. Reaktionerna stärker dem i tron att de är något ideologiskt revolutionerande på spåren. Det är ju därför ”etablissemanget” känner sig hotat, typ.

Nåja. Det politiska etablissemanget må känna ett hot från den oreda som Sd kan ställa till med vid ett eventuellt – och högst ovälkommet – riksdagsinträde. Däremot finns det nog ingen som känner sig hotad av någon sanningssägande sprängkraft i deras politiska problemlösningar. Det är nämligen inte ett smack revolutionerande att inbilla sig att frånvaron av vissa grupper är det enda som står mellan övriga grupper och lyckan. Det har folk tyckt i alla tider och det har alltid varit korkat. Det är en billig, ful och dysfunktionell återvändsgränd i det samlevande vi kallar samhället. En ovärdig återvändsgränd.

Det är också därför jag pratar med sverigedemokrater när de kommer fram. Jag har nämligen inte deras inställning. Jag behöver inte kräva av människor att de ska hålla sig borta från mig eller assimilera sig med mig. Inte heller finner jag det avgörande åt vilket håll min rygg pekar, varken idag eller om ett år. Det viktiga för mig är att jag inte är eller gör som en sverigedemokrat. Detsamma gäller allianspartierna.

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X