Annons

Inger Ingmanson:Därför luktar julen som en österländsk basar

Saffranskringlor har bakats i Sverige sedan 1700-talet.
Saffranskringlor har bakats i Sverige sedan 1700-talet. Foto: Martina Holmberg/TT

Saffran, nejlika, ingefära, kanel och kardemumma – hur gick det egentligen till när de exotiska kryddorna blev den svenska julens egna doftlandskap? Förhistorien till våra lussekatter och pepparkakor är både lång och vindlande.

Under strecket
Publicerad

Vad är det bästa med julen? För egen del håller jag nog på alla dofter. Hela julen är en kryddorgie och dofterna väcker både välbehag och aptit. Men när vi står där med en burk exotisk krydda i handen och sniffar, ägnar vi då en tanke åt vilka vindar som fört dem till våra kök? Det är en rafflande och lång resa, kantad av krig och örlog, och som börjar någonstans vid civilisationens födelse då vi tände kryddiga offerbål för gudarna. 

Den resan är långt ifrån slut men nu stannar vi upp i den mörka Lucianatten och låter dofter från stearinljus, lussekatter, pepparkakor och varm glögg kittla våra doftreceptorer. Varför saffransbullar har blivit en symbol för lucia och jul kan man spekulera över. Kanske en besvärjelse om lite sol i midvintermörkret, för någon sorts solsymbolik handlar det väl om? ”Illiaden”: ”Vitt över jorden sitt sken spred saffranslöjade Eos” (morgonrodnadens gudinna). I antikens alla kulturer har saffran funnits med i religiösa riter och använts som rökelse, medicin, krydda, färgämne och skönhetsmedel. På 1300-talet hade saffranet nått Norden; det nämns bland annat i det stora gravölet efter Heliga Birgittas far – på det kalaset gick det enligt uppgift åt 700 gram saffran! 

Annons
Annons
Annons