Annons

Johan Eriksson:Därför lönar det sig att leta efter sitt sanna jag

Vi är inte sällan beredda att offra det mesta – äktenskap, karriär, rikedom – för att leva ett liv där vi känner oss sanna mot oss själva. Filosofer har länge fnyst åt uttrycket ”att hitta sig själv”, men psykoanalytikern Neville Symington menar att vi har mycket att vinna på att ta tanken om personlighetens kärna på allvar.

Publicerad
Har personligheten en fast kärna? Museibesökare beskådar René Magrittes ”Den förbjudna reproduktionen”.
Har personligheten en fast kärna? Museibesökare beskådar René Magrittes ”Den förbjudna reproduktionen”. Foto: Daniel Reinhardt/AP

För någon som, liksom jag, till stora delar är intellektuellt fostrad i den så kallade postmoderna eller postmetafysiska filosofin kan uttrycket ”att hitta sig själv” framstå som en tom fras med sina rötter i en romantisk och okritisk syn på den mänskliga subjektiviteten. Lärde oss inte redan Nietzsche att det vi kallar för självet blott är en produkt sprungen ur reaktiva krafter som i efterhand och i defensiva syften försöker dikta ihop ett ursprung till det mänskliga tänkandet och handlandet? Och har inte senare och mer lingvistiskt orienterade filosofer påvisat att det vi föreställer oss som den inre psykologiska rymden – vår ursprungliga och intima närvaro inför oss själva – endast är en effekt av ett överindividuellt teckenspel som vi alltid befinner oss indragna i och som vi omöjligen kan kontrollera?

Har personligheten en fast kärna? Museibesökare beskådar René Magrittes ”Den förbjudna reproduktionen”.

Foto: Daniel Reinhardt/AP Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons