Kim Salomon:Därför lämnar krigen oss aldrig i fred

Filmer som 2019 års ”1917” bidrar till en levande minneskultur kring första världskriget.
Filmer som 2019 års ”1917” bidrar till en levande minneskultur kring första världskriget. Foto: Universal/TT

I dag har krigen inte samma glansfulla skimmer som förr. Men likafullt fortsätter de att spela en viktig roll för vår moraliska självförståelse, konstaterar historikern Margaret MacMillan i boken ”War: How conflict shaped us”.

Under strecket
Publicerad
Annons

Ordet krig väcker känslor. Ibland går associationerna till förödelse och död, ibland till heroiska och ärorika hjältedåd. Några förfasas, andra fascineras eller rentav tjusas. Krigets värld är ständigt närvarande i nutidens referensramar. Spel, poesi, romaner, målningar, skulpturer, fotografier, musik och film berättar om och om igen om våld och konflikter. Friktionens grepp över verkligheten är starkt och metaforiken slagkraftig. AIK:s Black Army vittnar om att fotbollssupportrar många gånger ser matcher som ett krig mot motståndarlaget.

Även minneskulturen kring det förflutnas triumfer och lidande håller reflexmässigt liv i föreställningar om historiens smärtpunkter. Trafalgar Square i London är uppkallad efter amiral Nelsons triumf, Gare d’Austerlitz i Paris efter en av Napoleons största segrar och Waterloo Station i London efter den franska hjältens slutliga förlust. Krigskyrkogårdar vårdas med omsorg, nya krigsmuseer invigs med jämna mellanrum, monument över stupade eller hjältar finns på centrala platser i flera större städer och jubileer och årsdagar högtidlighålls med pompa och ståt. Till och med Sveriges krigarkung Karl XII hyllas på sin dödsdag den 30 november. Åtminstone i vissa kretsar.

Annons
Annons
Annons