X
Annons
X
Recension

Vargattacken Därför kunde tragedin på Kolmården inträffa

Utan säkerhetsrutiner släpptes Kolmårdens besökare in i varghägnet. Tills en djurskötare dödades brutalt 2012. Hur kunde det ske? Lars Berge har skrivit en reportagebok om olyckan, som också utforskar vargens kulturhistoria och svenskens komplicerade relation till det vilda.

Foto: Fredrik Sandberg/TT
Läs mer om Sommarens böcker 2018

Medan civilisationen fortfarande var i sitt uppbyggnadsskede fann människan ingen som helst mening i det vi nu kallar vildmark. Var den inte värdelös så var den i bästa fall något som kunde erövras; det vill säga land som kunde dikas upp, odlas och bebyggas, eller djur som kunde ätas upp eller domesticeras. Människan ifrågasatte sin plats som skapelsens krona först när civilisationsprojektet började kännas färdigt. Kanske fanns det ändå värden i naturen som skulle kunna sägas oss något, kvaliteter bortom de praktiska och nyttiga? Henry David Thoreau skrev att ”i vildmarken finns bevarandet av världen”. Han såg vildmarken som skild från människan, när den i själva verket är människans egen konstruktion. Vildmarken som koncept uppstod inte förrän människan kartlagt och erövrat jordens terräng.

Alltihop är egendomligt förvirrat, och särskilt förvirrat är vårt förhållande till det djur som i århundraden fått finna sig i att bli problembäraren i denna såriga relation – vargen. Länge var den vår fiende, en skrämmande varelse som konkurrerade om bytesdjuren och ville åt våra tamdjur. Att utrota vargen blev en central del i modernitetsprojektet, som om dess blotta närvaro påminde oss om vårt primitiva ursprung.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 2

Lars Berge född 1974. Journalist, dokumentärfilmare, och författare.

Foto: Jonas Ekströmer/TT Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X