Annons
Kommentar

Mårten Schultz:Därför kan ”0,34 gram heroin” vara något bra

”HD:s nya namnsatsning är demokratiskt och sympatiskt”, skriver Mårten Schultz. Arkivbild.
”HD:s nya namnsatsning är demokratiskt och sympatiskt”, skriver Mårten Schultz. Arkivbild. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

För några år sedan började Högsta domstolen att namnge sina avgöranden. Syftet är att ”underlätta samtalen i det juridiska rummet”.

Under strecket
Publicerad

Högsta domstolen på Riddarhustorget i Stockholm.

Foto: Leif R Jansson/TT Bild 1 av 1

De vägledande avgörandena från domstolen publiceras sedan 1800-talet i en serie böcker med titeln Nytt Juridisk Arkiv Avdelning I, som förkortas NJA. (Avdelning II innehåller redogörelser för lagstiftning.) Det traditionella sättet att hänvisa till HD:s praxis har varit (och är) att ange avgörandets införande i skriftserien med årtal och sidnumrering, t.ex. NJA 1981 s. 683.

Jurister med gott minne har kunnat skryta med att kunna dra NJA-referenser ur minnet. Andra har fått nöja sig med beskrivningar som utgår från den händelse som fallet behandlar, för jurister har alltid sinsemellan använt namn på HD:s rättsfall. NJA 1981 s. 683, ett klassiskt svenskt rättsfall som handlade om en kvinna som snubblade på en trappsten i samband med ett vägarbete skulle ha rätt till skadestånd för att hon inte tydligare varnats för risken att skadas, har således ofta kallats för ”Trappstenen” eller ”Gatstenen”. Själv har jag i undervisningssammanhang oftare använt uttryck som ”Vägarbetet i Sigtuna” eller liknande eftersom jag tycker om att kunna placera in händelser på en mental karta.

Annons
Annons
Annons