X
Annons
X

Antony Beevor : Därför fruktar jag framtiden

Läs mer om Streckare från 100 år

"Post-sanning", Trump och brexit är några högst oväntade fenomen som vi nyligen har tvingats att bemöta. Bakgrunden kan spåras till en rad parallella förändringar under 1980- och 1990-talen på det globala planet: internet, ekonomiska avregleringar och ett ökat fokus på individen. Den brittiske militärhistorikern Antony Beevor skriver exklusivt för SvD.

Antony Beevor är en av vår tids mest berömda militärhistoriska författare. Han har ett förflutet som brittisk officer, men lämnade den militära banan för att skriva på heltid.
Antony Beevor är en av vår tids mest berömda militärhistoriska författare. Han har ett förflutet som brittisk officer, men lämnade den militära banan för att skriva på heltid. Foto: TT

Vi har definitivt gått in i en ny era under de senaste 18 månaderna. Efter att Donald Trumps överraskande valseger skakat världen, befinner vi oss i vad Pentagon kallar "det nya normala". De gamla politiska spelreglerna har rivits upp, så även de konventionella reglerna för krigföring. I USA kunde det politiska etablissemangets överväldigande konsensus och de traditionella medierna inte längre ­garantera valframgångar, precis som en överväldigande militär seger inte längre kunde ge fred.

Irakkriget avslöjade den märkliga impotensen i västvärldens militära överlägsenhet. En förkrossande seger över Saddam Husseins styrkor 2003 visade att alla jäm­förelser med andra världskriget var helt vilseledande. Ledare i Washington och London förbisåg en avgörande förändring. Gerilla- och partisankrigsföring skedde tidigare i bergskedjor, skogar eller kärr. Nu ligger de viktigaste målen i bebyggda områden och därmed finns möjlig­heten att gömma sig bland civila för att förbereda oförutsägbara operationer.

Befolkningsboomen i Afrika och Mellanöstern leder till migration som ökar antalet megastäder. Detta beror dels på klimatförändringar, dels på masskommunikation som förmedlar bilden av ett bättre liv i metropolerna. Men i dessa städer är möjligheterna till försörjning, ­bostad eller äktenskap för ett stort antal unga män mycket små, och detta leder naturligtvis till en bitter frustration. Demografi bör aldrig bortses ifrån när man studerar konflikters rötter. USA:s armé och andra länders krigsmakter förbereder nu för framtida slagfält i form av ­skyskrapor omgivna av kåkstäder. Tiden är förbi när konventionella arméer i igenkännliga uniformer manövrerade för att vinna fördelar i det öppna landskapet. Krig­föring har huvudsakligen blivit urban med hemska konsekvenser för de civila som fångats där, vilket städer i Irak och Syrien har upplevt.

Annons
X

Den ursprungliga socioekonomiska och politiska revolutionen inleddes i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Vi förstod inte riktigt vad som hände. En unik kombination av geopolitisk förändring i och med slutet av det kalla kriget sammanföll med kommunikations­revolutionen och uppkomsten av internet, vilket då verkade spännande. Dessa förändringar inföll parallellt med den ekonomiska liberaliseringen, med bankväsendets big bang, slutet för handelshinder, valutakontroll och allt annat som sammantaget skapade globaliseringen. Vi började snart märka att kollektiva lojaliteter och stam­lojaliteter fragmenterades. Fackföreningar, religiösa ­organisationer, politiska partier och militära föreningar började minska. En växande skepsis mot auktoriteter ledde till ett mycket mindre undergivet samhälle. ­Andra anti-hierarkiska förändringar gav en långt större informalitet på arbetsplatsen. Tonvikten förflyttades från gruppen eller samhället till individen.

Framför allt misslyckades vi med att förutse globaliseringens överväldigande dynamik. Utöver att effektivt kontrollera regeringar kunde multinationella företag flytta kapital och vinster runt i ett korttricksspel, och sin tillverkning utifrån var arbetskostnader och regleringar var mest attraktiva. Parallellt blev politikernas påståenden att de kunde kontrollera utvecklingen allt mindre övertygande. Företagen kunde bli skattemässiga nomader som inte brydde sig om gränser och nationella lojaliteter. De behövde inte längre ge ens läpparnas bekännelse till någon form av patriotism. De var lojala enbart mot sig själva.

Till och med före uppkomsten av robotiseringen gav turboladdade, pengaalstrande maskiner stora vinster åt ett fåtal, och minskade drastiskt arbetssäkerheten och köpkraften för både arbetstagare och administrativ personal. Globaliseringen har skruvat upp pris- och tjänstekonkurrensen till en nästan vansinnig nivå, vilket gjort det nödvändigt att reducera arbets- och leverantörskostnader till ett minimum. I USA och Storbritannien har detta redan utarmat inte bara arbetarklassen utan en ökande del av medelklassen, som i allt mindre utsträckning kan köpa de produkter och tjänster som erbjuds. Detta är naturligtvis en viktig faktor i den omfattande ekonomiska stagnation som vi har börjat uppleva i västvärlden. Samtidigt som den globaliserade kapitalismen förbättrar levnadsstandarden i delar av utvecklingsländerna, skär den av sin egen hals i mycket av vad som tidigare kallades första världen.

De politiska konsekvenserna är enorma. Tidigare kunde kapitalismen rättfärdiga de ojämlikheter den skapade med hänvisning till att den åtminstone höjde levnadsstandarden något för de lägre betalda. Så är helt klart inte längre fallet, och ojämlikheterna upplevs nu som ännu mer akuta. I Storbritannien har Labourpartiet på mindre än ett år återupplivats från en nära kollaps, till att nu praktiskt taget vara en väntande regering. Och det har skett på grundval av en extrem socialistisk politik som de allra flesta trodde hade förpassats till politisk glömska i och med Sovjetunionens sammanbrott.

Det kommer att ta historikerna många år att fastställa huruvida alla dessa tumultartade förändringar hör ihop på något sätt, eller om de kom samman av en slump. De flesta tidigare revolutioner har drivits eller formats av ­politiska, nationella eller religiösa ideal och antagit en självuppoffrande aura för ett påstått kollektivt gott. Den revolution som vi sett under det senaste kvartsseklet har istället varit individualistisk, fragmentarisk och huvudsakligen motiverats av en öppet självisk drivkraft. Detta var framtiden, obegränsad av nationella gränser eller någon verklig känsla av samhällsgemenskap. Poeten John Donnes kända ord, "Ingen människa är en ö", sågs som en del av en svunnen tid.

Individer, som förment tagit makten över sin situation och befriat sig från kollektivismen, och som har all slags information inom räckhåll, har i praktiken blivit mer godtrogna. Scientologernas lömska slogan "om det är sant för dig så är det sant" har spritts som ett virus och förvrängt synen på sina ­offer. Konspirationsteorier har alltid funnits men när de nu kopplas samman via internet kan de få en helt annan styrka och fart. Människor som är isolerade i det nya massamhället är mycket mer sårbara för bedragare och falska profeter. Detta förvärras av en internationell underhållningsindustri som skapar en egen övertygande vision. Vi går nu in i en post-litterat värld där den rörliga bilden härskar. Gränser mellan fakta och fiktion undergrävs obevekligt och medvetet, främst på grund av den stora kommersiella potentialen. 

Men detta är i ett historiskt perspektiv djupt skadligt. Vi har nyligen börjat se faction-creep, en utsuddning av gränserna mellan fakta och fiktion, både i dokumentärfilm och spelfilm. Faran är att "underhållningshistoria" nu formar de flesta människors uppfattning om det förflutna.

Hollywoods tvångsmässiga påståenden om att en film på något sätt är sann, även om den är nästan helt fiktiv, är ett relativt nytt fenomen. Nu tycks det som om filmer måste marknadsföras genom att göra anspråk på äkthet. Det falska intrycket av autenticitet förstärks genom att platsnamn och specifika datum slängs in i filmerna som om publiken bevittnade ett återskapande av något som hände vid en viss tidpunkt. Detta är särskilt beklagligt för dem vars enda kontakt med ämnet är genom film- och tv-fiktion. Fler och fler människor får allt svårare att skilja mellan fantasi och verklighet.

Antropologer studerar nu hur politiken och till och med mänskliga relationer förändras av internet, och särskilt av sociala nätverk. Facebook har mer än två miljarder aktiva medlemmar, varav hälften loggar in varje dag. Varje användare har i genomsnitt 130 "vänner". Men vilket slags vänskap handlar det om? En aktuell studie visar att psykiska problem har ökat avsevärt bland framför allt unga kvinnor som känner sig otillräckliga på grund av sociala medier. Det är en betydande paradox att ingenting tycks vara mer isolerande än internet, den största kommunikationsuppfinningen genom tiderna.

Det är kanske inte särskilt förvånande att vi i många delar av världen nu bevittnar en politik av osammanhängande raseri, som ofta avsiktligt och bedrägligt manipuleras. Det har blivit allt tydligare att intellektuell ärlighet är det första offret för moralisk upprördhet. När människor känner starkt för en sak eller ett ämne, anser de sig omedvetet ha rätt att tumma på sanningen, och till och med uppfinna statistik för att stödja sina argument. 

Denna maniska vägran att lyssna på andras synpunkter skapar en dialog mellan döva. Vi verkar ha kommit in i en era av "post-sanning", när vedertagna fakta inte längre spelar någon roll för många människor, att döma av den blinda tron bland Trump-anhängare i USA, brexit-förespråkare i Storbritannien eller ärkenationalister i Europa. Demagoger och deras medhjälpare imiterar även den stalinistiska taktiken: ju större lögn, desto starkare effekt. Men detta kan leda inte bara till ökad polarisering, där ytterligheter förstärker varandra, utan även till demokratins död. Endast diktaturer frodas på osanningar. Demokrati kan inte överleva utan att stå på en stadig grund av respekt för andra och respekt för sanningen. Jag fruktar verkligen fram­tiden.


Översättning av Johanna Wallin

Annons
X
Annons
X

Antony Beevor är en av vår tids mest berömda militärhistoriska författare. Han har ett förflutet som brittisk officer, men lämnade den militära banan för att skriva på heltid.

Foto: TT Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X