Annons

Därför fruktades de schweiziska trupperna

Schweiziska trupper plundrar burgundernas läger efter slaget vid Grandson. Illustration av Diebold Schilling den äldre.
Schweiziska trupper plundrar burgundernas läger efter slaget vid Grandson. Illustration av Diebold Schilling den äldre.

Under renässansen var det kända schweizergardet berömt i hela Europa för sin stridskonst, och alla furstar ville ha sin egen lilla schweiziska armé. Men hur blev det så? Hur agerade schweizarna på slagfältet?

Publicerad

Som exempel kan vi betrakta två fältslag år 1476, under det krig som hertig Karl den djärve av Burgund förde mot René II av Lothringen, som hade allierat sig med schweizarna. Det började med att Karl under vintern 1476 började belägra slottet Grandson vid Neuchâtelsjön. Grandson lydde under en lokal storman som var allierad med Karl, men borgen hade ockuperats av schweiziska trupper föregående år.

Hertigen inledde belägringen i spetsen för en stor armé med många kanoner, vilka injagade skräck i försvararnas led. De sände bud till Bern, en av de starkaste schweiziska kantonerna, som accepterade att skicka hjälptrupper till garnisonen. Beskedet om att hjälp var att vänta nådde emellertid inte fram till Grandson i tid. Budbärarna fruktade, med rätta, det burgundiska artilleriet och vågade sig inte nära den inringade fästningen.

Slaget vid Grandson 1476. Karl den djärves armé krossas av de schweiziska trupperna.

Foto: Historia/REX/TT Bild 1 av 2

Slaget vid Murten 1476. Schweizarna jagade ut de italienska soldaterna i sjön och högg ned dem till sista man.

Foto: Historia/REX/TT Bild 2 av 2
Annons
Annons
Annons