Därför firar vi nationaldagen

Den svenska nationaldagen tillhör de verkliga paradoxerna i vår moderna historia. Det är en påhittad högtid som saknar förankring i det förflutna, trots att det ligger ett historiskt skimmer över det blotta faktum att man firar nationaldag. Dessutom är det en synnerligen osvensk företeelse.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Artur Hazelius.

Artur Hazelius.

Foto: SVD ARKIV
Annons

Det enda egentliga skälet till att vi firar nationaldag är ju att flertalet andra nationer också gör det. Ett mer uppenbart fall av kulturell imitation är svårt att tänka sig: vi har lärt oss av omvärlden att vi skall vara stolta över vår nation, och därför har riksdagen bestämt att vi skall ha en nationaldag. Alltså firar vi.

I andra länder är det enklare. Här är nationaldagsfirandet länkat till historiska trauman och epokgörande händelser som man ännu förhåller sig till på ett otvunget sätt. Norge fick sin grundlag den 17 maj 1814, efter att i flera sekler ha lytt under danska kungar, och den nationella betydelsen av självständigheten förstärktes ytterligare under och efter unionsupplösningen 1905 och andra världskrigets tyska ockupation. Det går inte att komma ifrån det faktum att händelserna i Eidsvoll den 17 maj verkligen har betytt mycket för Norge.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons