Annons

Därför fick Frankrikes president så mycket makt

Liberale Emmanuel Macron och högerextrema Marine Le Pen går vidare till den andra omgången i presidentvalet. Ett utslagsgivande val hålls den 7 maj.
Liberale Emmanuel Macron och högerextrema Marine Le Pen går vidare till den andra omgången i presidentvalet. Ett utslagsgivande val hålls den 7 maj. Foto: Christophe Ena/Bob Edme/AP

När Frankrikes statsskick kommer på tal brukar man tala om ”femte republiken”. Varför? Vilka är de fyra tidigare, och varför har man lämnat dem därhän? Vad skiljer den nuvarande republiken från de tidigare?

Publicerad

Frankrike är inte ensamt om att räkna styrelseskick med nummer. Det finns gott om stater som gör på samma sätt, men det franska exemplet är det mest berömda – och det som har inspirerat till numreringen i övriga länder. Enkelt uttryckt visar numreringen på den oroliga utvecklingen: regimerna har inte överlevt utan gått under i kamp mot rivaliserande statsskick.

Före franska revolutionen var Frankrike ett kungarike. När man talar om ”första republiken” åsyftas alltså den våldsamma, kontroversiella och världshistoriskt betydelsefulla regim som skapades 1792, sedan Ludvig XVI avsatts. Egentligen rör det sig om en samlingsterm för flera sinsemellan mycket olika politiska experiment – det stökiga nationalkonventet (med Robespierre, Danton och de andra revolutionärerna, varav många slutade på schavotten), det mer reaktionära direktoriet (1795–1799) och det så kallade konsulatet, som leddes av Napoléon Bonaparte och 1804 avskaffade sig själv genom att Napoléon lät utropa sig till kejsare. Första republiken följdes alltså av första kejsardömet.

Första republikens män: Danton, Desmoulines och Robespierre. Nederst: avrättningen av Ludvig XVI den 21 januari 1793.

Foto: IBL Bild 1 av 2

Charles de Gaulle och affisch från folkomröstningen om ny konstitution 1958.

Foto: Rue des Archives/IBL Bild 2 av 2
Annons
Annons
Annons