Därför började man bygga höga kyrktorn

Husaby kyrka.
Husaby kyrka. Foto: Janerik Henriksson/TT

Den som utnyttjar sommaren till Sverigesemester med bil torde inte undgå att notera de många höga kyrktorn som restes redan på 1100-talet. Varför?

Publicerad
Annons

Det måste väl ha varit mycket lättare och billigare att bygga kyrkor utan torn? Behövde man verkligen så stora anläggningar bara för att ringa i en klocka?

Frågan är befogad. När stenkyrkor började resas i Götaland var tornet uppenbarligen en obligatorisk företeelse. Den äldsta daterade stenkyrkan i det medeltida svenska riket är Herrestads kyrka i Östergötland, vars takstolsvirke fälldes omkring 1112. Även andra närbelägna östgötakyrkor, till exempel kyrkan i Örberga, restes vid denna tid. Det mest berömda exemplet på stora kyrkobyggen på andra sidan Vättern är Husaby kyrka vid Kinnekulle, vars magnifika torn och trappor vittnar om en ovanligt förmögen och statusmedveten byggherre – sannolikt en kung. Även Närke, där många romanska kyrkor byggdes några generationer efter byggboomen i götabygderna, har än i dag gott om ståtliga kyrktorn från epoken. Som exempel kan nämnas tornen i Gällersta, Hackvad, Hardemo, Hovsta och Mosjö. I Gräve, Knista och Edsbergs kyrkor har ett särskilt kapell funnits i tornets andra våning, kanske avsett för den familj som låtit bekosta bygget.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons