Annons

Lars Ingelstam:Därför borde 20-talet bli framtidens årtionde

Framtidens melodi? Vindkraftverk i Närke.
Framtidens melodi? Vindkraftverk i Närke. Foto: Anders Good/TT

Trots ett växande fokus på utveckling, hållbarhet och klimathot har den satsning på framtidsforskning som inleddes på 1960-talet nedprioriterats under lång tid. Nu vore tiden mogen för en renässans för långsiktigheten.

Under strecket
Publicerad

Under slutet av 1960-talet var det nästan trängsel bland alla som argumenterade för framtidsforskning eller framtidsstudier. Där fanns internationella storheter som militärstrategen Herman Kahn och fredsforskaren Johan Galtung. I Sverige engagerade sig unga liberaler (genom tidskriften Liberal Debatt), näringslivstoppar som P G Gyllenhammar, organisationer som Försvarets forskningsanstalt, Ingenjörsvetenskapsakademin och TCO. Det blev en dragkamp om vem som borde vara huvudman för en svensk satsning. 

Genom Alva Myrdals engagemang och auktoritet fick denna till slut en politisk tyngdpunkt, men i hennes utredning ”Att välja framtid” (SOU 1972:59) fanns även andra perspektiv med. Två nya enheter skapades 1973: Sekretariatet för framtidsstudier (som blev kvar i kanslihuset) och en särskild kommitté för långsiktsmotiverad forskning. (Hela processen och de följande sju åren har klarlagts av statsvetaren Björn Wittrock i boken ”Möjligheter och gränser” från 1980.)

Annons
Annons
Annons