X
Annons
X

Därför blir vårdplatserna allt färre

Runtom i landet sitter nu mängder av verksamhetsledare och försöker genomföra nya politiska påbud om nerskärningar. Chefer byts ut på löpande band inom i stort sett all sjukhusvård, skriver överläkare Herman Holm som efterlyser en hållbar nationell strategi.

För tillfället uppmärksammas i olika medier den kraftiga minskningen av antalet slutenvårdsplatser inom psykiatrin. Två av tre platser har försvunnit de senaste 20 åren enligt uppgifter från Sveriges kommuner och landsting. Det som sker inom psykiatrin sker även inom övrig vård, om än inte lika uttalat. Säkert undrar många hur mekanismerna bakom det som nu i olika rubriker beskrivs som vårdkris ser ut. Jag kan utifrån egen erfarenhet ge en del ingredienser.

En förutsättning är att vården dras med flera kraftigt kostnadsdrivande faktorer. På 20 år har kostnaderna för läkemedel totalt ökat från knappt 10 miljarder till dagens drygt 30 miljarder. Läkemedlens del av slutenvårdskostnaderna har mångdubblats. Byggnation och drift av framför allt stora sjukhus har ökat. De i dag gigantiska sjukhusen med paradoxalt nog allt färre patienter är dyra. Hyreskostnader som tidigare var nästan negligerbara har i dag blivit så pass framträdande att de ställs mot direkt vård – ska vi bygga en ny akutmottagning får vi ta och lägga ner ett par avdelningar. Det kan låta absurt men är i dag en realitet. Till detta ska läggas en ofta omfattande och dyr (kostnadsdrivande) administrativ överbyggnad.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X