Annons
Kommentar

Thomas Steinfeld:Därför är idén om ”åsiktskorridoren” så radikal

Statsminister Stefan Löfven och medarbetare på marsch genom en korridor. Men någon åsiktskorridor existerar knappast, skriver Thomas Steinfeld.
Statsminister Stefan Löfven och medarbetare på marsch genom en korridor. Men någon åsiktskorridor existerar knappast, skriver Thomas Steinfeld. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Bara i Sverige talas det om en ”åsiktskorridor” i coronadebatten. Men att använda begreppet sätter stopp för vidare samtal och innebär ett radikalt ifrågasättande av den svenska staten.

Under strecket
Publicerad

Ordet ”åsiktskorridor” tillhör de senaste årens mera lömska skapelser inom det svenska språket. Ordet säger nämligen inte vad det menar. En korridor, förklarar den tyske arkitekturhistorikern Stephan Trüby i boken ”Geschichte des Korridors” (Korridorens historia, 2018), är ett ”rum för att nå andra rum”. När statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson myntade begreppet åsiktskorridor år 2013 talade han däremot om en ”zon” för vissa åsikter, som i stort sett enbart möter sig själva och utesluter alla andra. Medan korridorens ursprungliga funktion alltså består i att tjäna som en förbindelse, som man för det mesta passerar snabbt, förvandlas korridoren i denna betydelse till ett avgränsat rum där man vistas permanent.

Det nya ordet gjorde en rask karriär under den så kallade flyktingkrisen. Och så spred det sig till tyskan. Under ett numera beryktat uppträdande i Dresden i mars 2018 talade till exempel författaren Uwe Tellkamp om en ”Gesinnungskorridor”, där hans invändningar mot Angela Merkels flyktingpolitik ”bara togs emot, utan att egentligen bli accepterade”. Förebråelsen att den politiska debatten behärskas av en vänsterliberal konsensus har sedan dess blivit ett vanligt inslag både inom och utanför parlamenten. Den offentliga diskussionen, menar framför allt anhängarna till högerpopulistiska åsikter, behärskas av en förment välsinnad, men i grunden totalitär opinionsregim. Men länge gällde talet om ”åsiktskorridoren” nästan uteslutande flyktingpolitiken.

Annons
Annons
Annons