Hälsa

Därför är goda bakterier ett av de hetaste forskningsområdena just nu

SPG:s hälsoexperter, Mia Clase och Lina Nertby från Food Pharmacy, om goda och onda bakterier.

När vi var små lärde vi oss tre saker:

Annons
X
  1. Att rosa är en tjejfärg.
  2. Att man blev bankrutt om man ringde heta linjen.
  3. Att bakterier bara var av ondo.

Man ska inte tro på allt man lär sig, men genusfrågan och Heta linjen-krönikan får vänta – för i dag tänker vi fokusera på bakterierna.

Till skillnad från vad vi lärde oss som små – att bakterier bara var dåligt– har forskning visat att bakterier inte alls är något man bara ska undvika. Tvärtom är det helt omöjligt att undvika bakterier eftersom du har fler bakterier än celler i din kropp (så i den bemärkelsen är du faktiskt mer bakterie än människa).

Enkelt förklarat kan man dela in bakterierna i två grupper: goda och onda. Våra goda bakterier skyddar oss mot diverse skräp och har visat sig ha en förträffligt fin inverkan på vårt immunförsvar, medan de onda bakterierna (om de får växa i för stort antal) kan bidra till att vi blir sjuka. Av den här anledningen är forskningen på goda bakterier ett av de hetaste forskningsområdena just nu, och var och varannan dag läser vi om nya spännande samband mellan våra bakterier och vår hälsa.

Häromdagen skickade till exempel vår vän, vetenskapsjournalisten Ann Fernholm, oss den glada nyheten att behandling med goda bakterier, en så kallad probiotikabehandling, har visat sig hjälpa mot jordnötsallergi. Forskare har länge vetat att jordnötsallergi kan gå tillbaka när den allergiska personen dagligen äter små doser av jordnötter, men så fort man slutat äta dessa små doser har allergin uppstått igen. Nu har man dock kommit fram till att om jordnötsbehandlingen kombineras med en god bakterie som är känd för att ha en lugnande effekt på immunförsvaret som heter Lactobacillus rhamnosus CGMCC 1.3724 för den som gillar att lägga sådant på minnet) kan effekten bli långvarig – i alla fall för majoriteten av alla behandlade.

Det här är alltså bara ett exempel av alla studier som visar på goda bakteriers positiva effekt på vår hälsa. Vi känner att vi är något på spåren! Och att det kanske är läge att sno ihop vår kokosyoghurt, gjord på just goda bakterier.

undefined

Långsam kokosyoghurt
1 förpackning kokosmjölk (400 ml)
1 pkt synbiotika (5 g)
1 tsk honung

Ställ kokosmjölken i kylen i ett par timmar så att kokosfettet separeras från vätskan. Spara vätskan och lägg den stelnade massan i en ren glasburk. Späd med det sparade kokosvattnet tills du känner dig nöjd, om du som vi gillar konsistensen av turkisk yoghurt blir det lagom med ungefär en halv deciliter.

Rör ner synbiotikan i kokosmassan tillsammans med honungen. Ställ burken varmt med locket på glänt, till exempel ovanpå kylskåpet, och låt den stå där i cirka 24 timmar. Ta ut yoghurten, rör runt och smaka. Vill du ha den ännu mer syrlig kan den stå i ytterligare 12–24 timmar. Den håller i kylskåp i fem dagar.

Mia Clase och Lina Nertby driver bloggen foodpharmacy.se och har även gett ut den bästsäljande boken med samma namn. Med jämna mellanrum skriver de krönikor och ger mattips på SvD Perfect Guide.

Till Toppen