Där vatten och mjölk inte finns
På en träbänk vid en liten kiosk i plåtskjul i en kenyansk by dit röda grusvägar leder mig ser jag massajen sitta och dricka sin Coca-Cola. Det är varmt och sådär fuktigt som det blir vid kusten i Kenya, så jag stannar till och sätter mig bredvid honom på träbänken för att vila lite. Han ler stort när jag frågar om jag får ta en bild när han dricker sin Coca-Cola och fixar sedan till sina långa flätor innan jag knäpper av ett par foton.
Fotona blir färgstarka, den rödvita etiketten på glasflaskan matchar hans intensivt röda filt som ofta hör till massajernas klädsel, de bländande vita tänderna (trots all Coca-Cola han potentiellt har druckit) och de färgglada pärlorna i flätorna. Han säger att Coca-Cola är gott. Jag nickar instämmande.