Annons
X
Annons
X

Danska friskolor tar gräddan av eleverna

Var femte dansk grundskoleelev går i en fri- eller privatskola som varje månad kostar föräldrarna mellan 1 000 och 2 000 kronor. Nu höjs röster som varnar för en utveckling med ett alltmer segregerat system där resursstarka föräldrar väljer bort de kommunala skolorna – med många barn med utländsk bakgrund.

– Att inte kunna välja skola efter sitt barns behov, det är det verkliga sveket, säger Jacob Hatting, rektor på Nørrebro Lilleskole.

Lina, Alma och rektorn Jacob hatting.
Lina, Alma och rektorn Jacob hatting. Foto: Ola Torkelsson

Det doftar barndom på Nørrebro Lilleskole. Inne i köket står några tredjeklassare och steker pannkaka efter pannkaka för att förbereda inför klassens myskväll. För på den lilla friskolan mitt i Köpenhamn är det sociala samspelet också en viktig del av skolans uppgift liksom kreativitet, känslomässig utveckling och ämneskunskap.

Att inte kunna välja skola efter sitt barns behov, det är det verkliga sveket

Aslaug Suhr är en av dem som står och vänder pannkakor. Hon är ny på skolan efter att tidigare ha gått på den kommunala Guldbergsskolen längre ner längs gatan. Hon tycker definitivt att det är lugnare på Lilleskolen än på den kommunala.

Annons
X

– Jag minns när vår klassföreståndare blev sjuk på min gamla skola. Då hade vi den ena vikarien efter den andra, säger hon och uppskattar också att hon numera har 19 klasskamrater till skillnad från 28.

Den smala tegelbyggnaden rymmer 200 elever från klass 0–9. Nørrebro lilleskole är en av de många fria grundskolor som danska elever kan välja istället för en kommunal grundskola. Och det har de gjort, de senaste åren har andelen elever i fria grundskolor ökat till att i dag utgöra 18 procent av det totala elevantalet.

I den danska debatten höjs nu alltfler röster för att det är problematiskt när de resursstarka föräldrarna flyr de kommunala skolorna.

– Den gemensamma grundskolan är en av våra allra viktigaste samhällsinstitutioner. Här möts hög som låg och här rustar vi barnen för ett liv i vårt gemensamma samhälle. Jag är rädd att om en alltför stor del av föräldrarna väljer bort grundskolan till fördel för friskolorna, bidrar det till att öka klyftorna, säger Dorte Andreas vice ordförande i Skolledarföreningen i Danmark, som nyligen startade insatsen ”Folkeskolen. Vores. Hele livet”, som ska arbeta med både skolorganisationer och näringslivet för att stärka den gemensamma skolan.

Rektor Jacob Hatting ser på när eleverna spelar fotboll i gymnastiksalen. Foto: Ola Torkelsson

Staten står i dag för 73 procent av skolpengen på friskolorna, resten står föräldrarna för. På Nørrebro Lilleskole betalar man 1400 danska kronor per barn för skolan och 900 för fritidshemmet. Men skolan har samma socio-ekonomiska fördelning bland eleverna som på den kommunala grannen Guldbergskolen, berättar Karina Steiner.

– Vi har föräldrar här med så låg inkomst så att de får söka hjälp hos välgörenhetsorganisationerna till jul men de prioriterar ändå att använda barnbidraget till barnens utbildning, säger Karina Steiner

Också rektor Jacob Hatting vill tona ner de stora socio-ekonomiska skillnaderna bland föräldrarna, i gengäld framhåller han den nära kontakten skolan har med både elever och föräldrar. Han erkänner att det finns föräldrar som väljer friskolor för att slippa ha sitt barn i en skola med för många tvåspråkiga, men tror ändå inte att det är det främsta skälet.

– Man har en närmare kontakt till skolan på en friskola, det är mindre hierarki.

Han skyller den så kallade ”flykten från folkeskolen” på folkeskolereformen från 2014, som bland annat innebar längre dagar för eleverna och ökad arbetsplatsbunden tid för lärarna. Men det håller inte pedagogikprofessor Ning de Coninck-Smith vid DPU i Århus med om. Hon ser istället allt fler friskoleelever som en del av en större trend i västvärlden och tycker istället att man ska diskutera rimligheten i att staten till så stor del stöttar privata initiativ ekonomiskt.

– Då finns det kanske de som säger, att då blir skolorna på allvar elitära. Men det är ju redan ett elitärt system på så sätt, att det är här vi möter de resursstarka föräldrarna och barnen. All forskning visar ju att vi har svårt att bryta det sociala arvet i skolorna, säger Ning de Coninck-Smith.

Frida, läraren Karina Steiner och Cilja. Foto: Ola Torkelsson

Skillnaderna syns också i resultaten, där friskolorna lyckas avsevärt mycket bättre i PISA-undersökningarna än de kommunala skolorna. Och även om genomsnittet visar ungefär samma andel tvåspråkiga barn i både friskolor och kommunala skolor, bidrar de muslimska friskolorna med hundra procent tvåspråkiga en hel del till att höja andelen elever med annan etnisk bakgrund i friskolornas statistik.

Det finns därför all anledning att diskutera ett skolsystem som infördes 1855 när Danmark såg väldigt mycket annorlunda ut än idag menar Ning de Coninck-Smith. Men i Danmark har man en icke-debatt om de fria grundskolorna, det är nästan ett tabu.

– De fria grundskolorna ligger i vårt DNA. Frågar du eliten i Danmark, så har många gått i en eller annan form för friskola. Därför tror jag inte heller att vi kommer att se någon förändring av detta framöver. Resursstarka föräldrar kommer även fortsättningsvis att välja friskolor till sina barn, säger Ning de Coninck-Smith.

På Nørrebro lilleskole har några av eleverna på fritidshemmet Hygoteket samlats för att börja producera julklappar. Det sys kuddar och gosedjur. För rektor Jacob Hatting är det just småskaligheten och närvaron som är skolans styrka, mer än något elittänkande.

– Att inte kunna välja en annan typ av skola när man till exempel är mobbad eller har svårt att koncentrera sig, det skulle vara det stora sveket, säger han.

Annons
Annons
X

Lina, Alma och rektorn Jacob hatting.

Foto: Ola Torkelsson Bild 1 av 3

Rektor Jacob Hatting ser på när eleverna spelar fotboll i gymnastiksalen.

Foto: Ola Torkelsson Bild 2 av 3

Frida, läraren Karina Steiner och Cilja.

Foto: Ola Torkelsson Bild 3 av 3
Annons
X
Annons
X