Annons
X
Annons
X
Näringsliv
Krönika

Patricia Hedelius: Dags att skapa en flyktingbankomat

Att folk maxar sitt bolån för att köpa drömlägenheten oroar myndigheterna och regeringen. Men vi skattebetalare borde bli oroliga när samma regering vill lösa flyktingmottagandet med lån, det finns andra lösningar.

Svenskt flykting­mottagande
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Staten har redan i år lånat närmare 10 miljarder kronor till kommuner och landsting för ökade kostnader i flyktingmottagandet. Och det kommer att fortsätta, slog finansminister Magdalena Andersson fast i förra veckan.

Trots att svensk ekonomi tuffar på riktigt bra så kommer utgifterna växa snabbare än skatteinkomsterna, statsskulden väntas öka till 1 500 miljarder om ett år, enligt Riksgälden. Det är en ökning på knappt 5 procent, men i pengar motsvarar det 69 miljarder kronor. Vad migrationen egentligen kostar råder det delade meningar om. Riksgälden räknar med att nästa år kommer lånebehovet i alla fall vara 31 miljarder för att täcka kostnaderna. Andra siffror som fått fäste är runt 50 miljarder, vilket är drygt 10 miljarder mindre än vad grundskolan får varje år.

Det finns inga bostadsköpare som i låneansökan angivit att man behöver ta extra stort lån för att ha råd att löpande betala avgifter efter köpet av drömbostaden. Men när AB Sverige nu regelbundet behöver låna stora summor för att klara sina utgifter så kan man i egenskap av sina starka finanser få låna till en bra ränta. Men tillgången till snabba billiga pengar varar sannolikt inte för evigt, i synnerhet inte om kostnaderna man lånar till inte sjunker utan ligger kvar på höga nivåer. Ingen vill ju låna ut billigt till någon som inte kan sköta sin ekonomi.

Annons
X

1 procents högre lånekostnader för AB Sverige innebär i sin tur att de årliga kostnaderna för räntor ökar med 1,5 miljarder kronor. Det ligger nära till hands att olika utgiftsposter, egentligen olika delar av samhället, därmed ställs emot varandra, vilket redan skett.

För att inte helt bli beroende av att ta nya lån har till exempel ett, kritiserat, förslag lyfts fram och det är att finansiera delar av migrationen med biståndsbudgeten, gissningsvis lär det komma upp på bordet igen när AB Sverige ökat sin skuld och kostnaderna på grund av skuldbördan synbart ökar.

Men i stället för att riskera att ställa olika grupper mot varandra borde regeringen ta ett helhetsgrepp över landets ekonomi för att säkra pengar till de ökade utgifterna. Med tanke på att Sverige har större finansiella tillgångar än många andra länder borde man på nytt överväga utförsäljningar av statliga bolag som komplement till större upplåning. Om inte annars så borde man förbereda för den möjligheten så att låna inte är det enda alternativet för att klara löpande kostnader.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Ett stort hinder eller åtminstone motstånd finns det nog i och med att regeringen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet under förra mandatperioden drev frågan åt andra hållet. Då såg man till att riksdagens dåvarande mandat att sälja aktier i statliga bolag togs tillbaka.

    Värdet på de statliga bolagen är drygt 350 miljarder, men det är bara på pappret en marknadsmässig värdering skulle bli betydligt högre slog Riksrevisionsverket fast nyligen. Bara statens post i Telia Sonera är värd runt 65 miljarder kronor, att sälja hälften skulle garantera fortsatt inflytande men också drygt 30 miljarder kronor till statskassan.

    Andra alternativ ligger lite längre bort men att fatta ett beslut om att man har en möjlighet att delprivatisera, det vill säga behålla kontrollen men sälja en andel av aktierna på börsen, bland andra bolag som LKAB och Vattenfall skulle ge regeringen den bankomat man såväl behöver för att finansiera migrationen och därmed skapa handlingsfrihet.

    Patricia Hedelius är SvD Näringslivs börskrönikör.

    Annons
    Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X