Annons
X
Annons
X

Dagens skogsbruk slår ut mångfalden

Skötseln av svensk skog bör inriktas mot fler ekologiska tjänster och riskspridning, skriver Stig-Olof Holm i en slutreplik.

Plantager med enbart barrträd riskerar att slå ut arter på sikt, och vikten av blandskog med lövträd ska inte underskattas, skriver artikelförfattaren.

Plantager med enbart barrträd riskerar att slå ut arter på sikt, och vikten av blandskog med lövträd ska inte underskattas, skriver artikelförfattaren. Foto: CHRISTINE OLSSON/TT

SLUTREPLIK | NATURVÅRD

Jonas Jacobsson motsätter sig även mina ordval såsom ”slakt av naturen”, men vad kan man annat kalla det skogsbruk som kalhugger skogen och i dess ställe skapar artfattiga monokulturer med få ekologiska tjänster och höga risker?
Stig-Olof Holm

Jonas Jacobsson, ledamot av Kungliga skogs – och lantbruksakademien, har i en replik ifrågasatt att Sverige slår ut sin egen natur, vilket jag skrivit i en tidigare artikel på Brännpunkt. Även Linda Eriksson från Skogsindustrierna har svarat på min artikel.

Jacobsson tycks mena att framtiden för olika skogslevande fåglar är relativt bra. Det kan stämma för de arter som kan överleva den pågående omvandlingen av stora delar av skogslandskapet till barrträdsmonokulturer, till exempel större hackspett och större korsnäbb. Dessa arter kan nämligen leva på frön från tall och grankottar. Fåglar som behöver mer varierad skog kommer dock att få det knepigare i framtiden om barrträdsmonokulturerna inte återställs till mer naturliga blandskogar. Arter som tretåig hackspett, lavskrika, lappmes är beroende av inslag av äldre skog. Dessa arter är rödlistade och förväntas minska i antal enligt forskning från SLU. Även fåglar som behöver det rika insektslivet i lövskogar står på fallrepet. En studie av 61 skogar i Mellansverige, publicerad av Skogsstyrelsen, visade att antalet fåglar var lägst i rena barrträdsmonokulturer och ökade med ökande inslag av lövträd i skogen.

Annons
X

Den modell för miljöcertifiering, FSC, som Jonas Jacobsson varit med om att ta fram, föreskriver en lägsta nivå på 5 procent sparade lövträd. Det skulle enligt skogsstyrelsens studie innebära att merparten av de skogslevande fåglarna slås ut över stora områden. Om man utöver fåglar även ser till andra arter utgör det plantageskogsbruk som nu bedrivs det enskilt största miljöhotet. Enligt Artdatabanken är 52 procent av Sveriges rödlistade arter skogslevande. Vi i Sverige har genom en FN-konvention lovat övriga världen att bevara våra arter även på sikt, och då måste vi ändra skogsbrukets utformning.

Förutom miljöaspekten finns det flera ytterligare anledningar att ändra den plantagemodell som Jonas Jacobsson förespråkar. Det handlar om att i stället bruka skogen så att många olika så kallade ekologiska tjänster möjliggörs. Skogens nytta som virkesproducent förblir viktig, men därutöver behöver vi människor även skogen för rekreation, för jakt, bär- och svampplockning, den växande ekoturismen. Dessutom klarar knappast Jacobssons plantagemodell den nödvändiga riskspridningen som behövs inför en framtid där stormar väntas bli fler och kraftigare.

I och med att klimatet ändras ökar även risken för svamp och insektsangrepp. Om i stället för barrträdsplantager blandskogar, med både lövträd och barrträd, tilläts växa upp där skog avverkats skulle vi klara alla dessa hot bättre än med dagens barrträdsmonokulturer.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    En väg att uppnå detta skulle vara ett tillägg till skogsvårdslagens 6 § (föryngringsparagrafen) med innebörden att skogsområden där blandskog kan växa efter avverkning ska återbeskogas med blandskog. Blandskog definieras enligt riksskogstaxeringen som skog där det dominerande trädslaget utgör mindre än 65 procent av den totala trädvolymen. Ädellövskog och områden under en viss bonitet, till exempel tallhedar i Norrland där enbart tall föryngras även naturlig, bör undantas blandskogsregeln.

    Linda Eriksson, som representerar skogsindustrierna, har i ett annat svar på min artikel påpekat att skogen utgör en viktig resurs för bioenergi. Även denna ekotjänst skulle sannolikt förstärkas om skogen blir mer motståndskraftig mot olika skador. Det säkerställer nämligen att den även i framtiden ska kunna producera sågvirke, papper, samt även biobränsle. Senare tiders forskning har indikerat att ett ökat inslag av lövträd ökar den totala bioproduktionen i skog. Exempelvis har en stor finsk studie visat på högre torrviktsproduktion i blandskog av björk och tall än i ren tallskog. Även vissa studier av blandskog av gran och olika lövträd har gett ökad produktion jämfört med granmonokulturer. Men det finns även områden där blandskogen gett likartad eller lägre produktion. Får vi ett varmare klimat är det dock sannolikt att lövträd kommer att svara på detta med en relativt högre tillväxtrespons jämfört med barrträd.

    Jonas Jacobsson motsätter sig även mina ordval såsom ”slakt av naturen”, men vad kan man annat kalla det skogsbruk som kalhugger skogen och i dess ställe skapar artfattiga monokulturer med få ekologiska tjänster och höga risker?

    Jag tror att Jacobsson, kanske även många andra inom skogsindustrin, bör ta sig en funderare om det inte är dags att även inom skogsbruket börja anpassa sig till de förändringar som sker i omvärlden.

    STIG-OLOF HOLM

    Föreningen Skydda skogen

    Annons
    Annons
    X

    Plantager med enbart barrträd riskerar att slå ut arter på sikt, och vikten av blandskog med lövträd ska inte underskattas, skriver artikelförfattaren.

    Foto: CHRISTINE OLSSON/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X