Henrik Höjer:Cykeln satte kvinnors frigörelse i rullning

Kvinnliga cyklister på 1890-talet.
Kvinnliga cyklister på 1890-talet. Foto: Alamy

Ska kvinnor cykla? Är det ens förenligt med den kvinnliga anatomin? Motståndet var påtagligt när cykeln mot slutet av 1800-talet fann sin moderna form, men ingenting kunde hindra den revolution som det innebar när även kvinnor började cykla.

Under strecket
Publicerad
Annons

Cykeln är en av världshistoriens mer genialiska uppfinningar. Så genialisk att det idag lär finnas en miljard cyklar. De första varianterna av cykeln infattade den primitiva sparkcykeln – draisinen – på 1810-talet, ”benskakaren” på 1860-talet och höghjulingen på 1870- och 80-talen. 

Dessa skapelser väckte stor förtjusning och brukades av små grupper av entusiaster, men de var tekniskt långt ifrån fulländade. Draisinen hade inga pedaler samt var otymplig och snudd på oanvändbar i uppförs- och nedförsbackar. Benskakaren hade visserligen pedaler på framhjulet men var tung, och vägarna ännu för dåliga. Höghjulingen var riskabel, svårcyklad – framför allt med kjolar – och dyr. Men när den så kallade säkerhetscykeln gjorde entré på 1880-talet; med lika stora hjul, uppblåsbara gummidäck, kedjedrift och broms så fick cykeln sitt stora genombrott. På 1890-talet spreds en ”cyklingsmani” över västvärlden, då cykeln och cyklingen – och i förlängningen möjligheten att röra sig över längre sträckor – demokratiserades. 

Annons
Annons
Annons