Annons
X
Annons
X

”Cyberattackerna visar vår sårbarhet”

Angreppet mot medierna i Sverige kom bara några dagar efter att Säkerhetspolisen varnat för såväl it-angrepp som destabiliserande ryktesspridning och desinformation. Vad som nu krävs är inte enskilda åtgärder här och där utan ett stort grepp, skriver Olle Wästberg.

Attacken mot svenska nyhetssajter
Reaktionen på lördagens nedsläckning av mediesajter har främst blivit att medierna måste öka sitt digitala skalskydd. Problemet är dock mycket ­bredare än så, skriver Olle Wästberg.
Reaktionen på lördagens nedsläckning av mediesajter har främst blivit att medierna måste öka sitt digitala skalskydd. Problemet är dock mycket ­bredare än så, skriver Olle Wästberg. Foto: Lars Pehrson

DEBATT | ATTACKEN MOT MEDIESAJTERNA

”Cyber warfare” har blivit ett närmast självklart första steg i en militär aggression.

Under onsdagen träffar kultur- och medieminister Alice Bah Kuhnke och inrikesminister Anders Ygeman de stora medieföretagen för att disku­tera it-säkerheten efter lördagens attack mot medier och infrastrukturföretag.

Det är bra och snabbt agerat. Reaktionen på lördagens nedsläckning av mediesajter har främst blivit att medierna måste öka sitt digitala skalskydd. Problemet är dock mycket bredare än så. Vi har helt enkelt inte anpassat oss till de nya hot­bilderna i det digitaliserade samhället.

Annons
X

Vi påmindes återigen av dåden i Bryssel i går om att det finns grymma och hänsynslösa krafter som massmördar för att främja sina syften. Det kan ­tyvärr ta sig många uttryck. För en del år sedan var jag på en övning där statliga funktioner, militärt och civilt psykologiskt försvar övade tillsammans. Bland övningsförutsättningarna var att ”fienden” hackat Stockholms tunnelbana samt alla trafikljus. Följden var krockar i tunnelbanan, mängder av ­svåra trafikolyckor, många döda och totalt kaos.

Det var inget orealistiskt scenario. ”Cyber warfare” har blivit ett närmast självklart första steg i en militär aggression. 2015 attackerades elnätet i Ukraina och släcktes ner för nästan 100 000 människor. Den stora it-attacken mot Estland 2007 störde ut nästan alla samhällsfunktioner. Sårbarheten är mycket stor.

Angreppet mot medierna i Sverige kom bara några dagar efter att Säkerhetspolisen varnat för såväl it-angrepp som destabiliserande ryktesspridning och desinformation.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Det civila psykologiska försvaret lades ner av Reinfeldtregeringen 2008. Visserligen har många av det psykologiska försvarets uppgifter lagts in i Myndigheten för samhällsberedskap (MSB), men den är stor med många uppgifter och psykförsvaret blir en delmängd.

    Bland det som var bra med den tidigare Styrelsen för psykologiskt försvar var att det just var en civil myndighet, som låg inom totalförsvaret men på ordent­ligt avstånd från det militära försvaret. Därmed fick man högre trovärdighet och kunde sam­arbeta med medierna inför ett krisläge.

    Självklart ska medierna vara försiktiga med statligt samarbete. Dock finns det tydliga gemensamma intressen i att få strukturen och utgivningen att fungera. Före internet fanns till exempel en beredskapsplan där tidningar skulle kunna tryckas på evakuerings-tryckerier. Här borde staten kunna spela en roll för att bidra till att säkra digital utgivning. Utgångspunkten ska vara att yttrandefriheten måste fungera också i kris.

    En stor del av problemen handlar om ryktesspridning på sociala medier och i kommentarer på de etablerade medierna. Vi vet ju att detta sker syste­matiskt från ryskt håll. Vad det handlar om är, med en formulering från The Economists Edward Lucas, en ”långsamt frätande systemkritik”. De som agerar vill underminera tilltron till demokratiska beslut och förtroendet för myndigheter. Man vill bidra till en polarisering som försvagar samhälls­gemenskapen. Det är något som i ett allvarligt läge minskar länders försvarsförmåga.

    Ett stort ansvar ligger på etablerade politiska partier och folkrörelser. De har de lämnat fältet på de sociala medierna fritt för vänster- och höger­extremister. Man går inte in i debatter på nätet. I förra valet uppgav en majoritet av förstagångs­väljarna att Facebook var deras främsta politiska informationskälla. Det borde leda till slutsatser.

    **Också skolan är central. **Ordföranden i Lärarnas riks­förbund, Bo Jansson, skrev nyligen att dagens elever är ett öppet mål för mörka fientliga krafter som vill destabilisera vårt samhälle. Ingen elev ­borde få gå ut skolan utan att ha bibringats ett källkritiskt sinnelag och kunskap om hur information kan manipuleras och hur rykten kan spridas. Det har vi också föreslagit i Demokratiutredningens betän­kande.

    Också i andra länder sprids rykten och ren desinformation om Sverige. Det är mycket tydligt i Ryssland. Därför är Sveriges Radios beslut nyligen att lägga ner svenska sändningar på ryska olyckligt. De var ett sätt att nå ut med objektiv information till svenskintresserade opinionsbildare i ryskspråkiga områden.

    Sverige är beroende av att snabbt få hjälp om det värsta skulle inträffa. Det kräver att befolkningen i de demokratier som skulle ställa upp för oss känner solidaritet med Sverige. Då måste bilden av Sverige vara positiv, vilket man bygger på lång sikt. Därför är det som kallas ”Sverigefrämjande” också en långsiktig försvarsåtgärd.

    Informationen som kommer från Sverige i ett krisläge måste vara korrekt och fri. Detta i vetskap om att en fiende kommer att utmåla Sverige som provokativt och kanske fascistiskt. Vi måste bygga nätverk, ha vänner, bedriva kulturutbyte. Att under­lätta för utländska studenter i Sverige är en del av ett sådant arbete. Tyvärr har avgifter för utomeuropeiska studenter samt minskade stipendier gjort att utvecklingen går åt fel håll.

    Vi måste också följa vad andra gör. MSB och främst CATS (Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier) på Försvarshögskolan gör ­mycket. Dock borde utrikesdepartementets 98 utlands­myndigheter kunna vara en bas för kunskaps­inhämtning.

    2004, när jag fortfarande arbetade på UD, föreslog jag att departementet borde skapa en avdelning som sysslade med cyberkrig och skaffa kompetens för att identifiera psykologisk krigföring riktad mot Sverige. Tyvärr förstod ingen vad jag sa.

    Ett inslag i UD-arbetet borde vara att systematiskt bemöta desinformation om Sverige i utländska medier. En sådan ”replikfunktion” ingår i flera länders arbete med offentlig diplomati. Dock inte i Sveriges.

    Vad som nu krävs är inte enskilda åtgärder här och där utan ett stort grepp. Problemen innefattar såväl kunskapsinhämtning, beredskap som omedelbara åtgärder. De omfattar sex olika departement. Tyvärr är stuprör mer än samordning ut­märkande för svensk statsförvaltning. Men nu krävs ett regeringsinitiativ för bred samordning.

    Olle Wästberg

    ordförande för 2014 års demokratiutredning

    Olle Wästberg. Foto: Leif R Jansson/TT
    Annons

    Reaktionen på lördagens nedsläckning av mediesajter har främst blivit att medierna måste öka sitt digitala skalskydd. Problemet är dock mycket ­bredare än så, skriver Olle Wästberg.

    Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 2

    Olle Wästberg.

    Foto: Leif R Jansson/TT Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X